tisdag 3 dagen i aulan

Jag kommer nog att bli lite tjatig så här inför permiären på lördag. Men det känns verkigen som om jag bor i aulan. Idag har det inte gått lysande måste jag säga. Fattade inte föreläsningen, läraren antydde att denna kurs (läs o skriv) kanske inte var något för en dyslektisk person att läsa utan jag skulle nog enbart hålla mig till de olika specialpedagogiska perspektiven som finns. Så jag gick, ids inte med att inte förstå. Vaddå fonetik, syntax osv..? Jag fattar verkligen inte avkodning systemet, jag bara läser och så fungerar det rätt hyfsat. Jag vill förstå vad det står böckerna men det fungerar verkligen inte, min hjärna strejkar. Grammatik har aldrig varit min starka sida, för att inte tala om de hemska engelska lektionerna med de dära fonetiska övningarna.. oj oj jag fattar nog fortfarande inte ens 4 klassen engelska bok vad det gäller det grammatiksa ljudgrejserna. Nä tacka vet jag ett provosoriskt kostym rum i en aula. Där vet jag öh iof inte heller vad tusingen jag håller på med :-P
Men det är ändå bättre än dessa psykade specialpedagogik tjofräsen.

De skorna idag jag håller på att göra går käpprätt åt snömannens fotspår, de är värre än värst. Jag undrar jag hur detta ska sluta. Kan inte skådisarna helt enkelt ha rosa badtofflor på sig, helst de manliga skådispelarna, tycker jag öh skulle passa till karatärerna :-P
Eller inte.....

Trots kanske inte en helt lyckad dag så måste jag bara komma ihåg vad Jennifer sa idag, Det är så skönt att du är här, du pysslar och grejar med mig och det känns tryggt...Kanske inte ordagrannt.. men något i den stilen var det.. och det e skoj å höra.

Nä nu ska en trött förvirrad människa gå å sova, för att vakna upp i morgon till en ny aula dag, och ytterligare ett steg närmare premiären. :-S