mycket länge sedan

Idag har jag gjort något jag inte har gjort på mycket länge... åkt skridskor. Åkte nog sista gången i högstadiet.. eller om det kan ha varit på gymnasiet.

Jätte skoj var det i vilket fall och om jag får säga det själv, så var jag inte helt ute å cyklade. Fungerade riktigt bra. Över förväntan, men gisses vad fossingarna gjorde ont. Åkte ca 45 min, sen ut i skogen på promenad i ca timmen, tills det började issnöa, inte hagla men något åt det håller.

Sen hem och softat hela dagen. Hur skönt som helst :)
Nu ska jag fortsätta softa med Ebba & Lucas.

snart.. snart...

Vad ska jag säga, vad ska jag känna, det är ju snart klart, det som jag kämpat så hårt för att få. Det är så nära målet. Vem skulle kunna ha trott att lilla jag skulle kunna ro i land något sådant här? Inte jag i vilket fall. Jag hade nog aldrig trott att så mycket skulle hända under denna tid. Tänk så mycket som har flutit under min bro. Jag kan faktiskt inte tro det. Så mycket som jag gjort fel, som andra gjort fel, så mycket som blev rätt, så många som blev sårade, så många nya vänskaper, så mycket förlorat. Men jag måste se att det mesta är vunnet. Det som gått förlorat var inte värt att ha kvar. Det är så man måste tänka, jag tänker så i vilket fall. Och som talesättet säger.. det är inte ens fel att två träter. Vilket stämmer!

Dock var det inte detta jag skulle skriva om utan, i onsdags mailade jag kvinnan som skulle läsa min c uppsats på pedagogiska institutionen.. ja jag vet.. det heter inte så länge.. men vem bryr sig :-P
Fick ett svar från henne igår morse.. helt okej att maila min uppsats till henne. Fem timmar senare så fick jag veta att uppsatsen är klart didaktisk, hur grymt som helst. Hem göra hemtenta, skicka in.. nu hoppas jag att hemtentan o Islam pm blir godkända för sen kommer jag att dansa av glädje.

Det är så nära nu, så nära.. det ska bli så skönt när nära är NU!
Snart... snart ... snart..

och sen har jag knytit kontakten med en gammal vän. Hur skoj som helst. Tänk att ibland tappar man vänner utan anledning, det är bara livet som kommer i mellan. Vad skoj det känns när man hittar varandra igen. Skoj skoj så skoj

snott från Yvonne :D

Först skapade Gud åsnan.

Gud sa till åsnan:
- 'Du är en åsna. Du skall slita och släpa dagen lång och bli kallad dum i huvudet. Du kommer att leva i 20 år.'

Åsnan svarade:
- 'Usch då, det låter inte som något bra liv. Kan vi inte säga att jag bara skall bli 5 år gammal?'

Gud accepterade åsnans förslag.
---------------------

Sen skapade Gud hunden.

Gud sa:
- 'Du skall kallas hund, leva ett liv i underkastelse, äta rester från middagsbordet och vakta huset. Du skall leva i 35 år.'

Hunden sa:
- 'Ojdå, det blir kanske inte så roligt. Kan jag inte få bli bara 15 år istället?'

Gud accepterade hundens förslag.
-------------------
Därefter skapade Gud papegojan

Gud sa:
- 'Du kallas papegoja. Du kommer att sitta i ett hörn och upprepa allt som sägs, till stor irritation för alla. Du blir 75 år gammal.'

Papegojan undrade:
- 'Det låter väldigt enformigt... Kan vi inte säga bara 50 år?'

Gud accepterade papegojans förslag.
-----------------------
Till slut skapade Gud mannen.

Gud sa:
- 'Du är en människa, en man! Du skall ha ett bra liv. Du är klok och intelligent, så du kommer att bestämma här i världen. Du skall bli 20 år.'

Mannen svarade:
- 'Det låter som ett riktigt bra liv, men kan det inte vara lite längre?'
(Nu visar mannen för första gången ett prov på sin intelligens..)
- 'Kan jag inte få de där 15 åren som åsnan inte ville ha, de 20 som hunden tackade nej till, samt de 25 som blev över från papegojan också?'

Gud accepterade mannens förslag.
--------------------------------------

Därför lever mannen ett härligt liv tills han blir 20 år.
Sen gifter han sig, för att slita och släpa i 15 år och bli kallad dum i huvudet.
Sedan får han helt underkasta sig den övriga familjens behov, leva på rester från bordet och vakta huset i 20 år.
De sista 25 åren av sitt liv sitter han i ett hörn och upprepar allt som folk säger, till stor irritation för alla i sin omgivning...