Tandvärk

Tandvärk är ett gissel, helst om inte tandläkaren kan dra ut den dumma tanden. Har väntat på att få komma in till käkkirurgen sen i september, idag när det blev riktigt akut får jag fortfarande inte komma in. och tandläkaren kan fortfarande inte göra något mer än och göra rent ordenligt. Suck!!
Tänk att vi lever i ett modernt samhälle och att det tydligen är stört omöjligt att få dra ut en visdomstand. Det känns rätt löjligt att gå hem från jobbet pga en tand. Men hade så grymt ont så jag mådde illa. Har fortfarande ont med går på kraftiga värktabletter så smärtan är lite mer uthärdligt. Men i morgon ska jag jobba igen, kan hoppas att det tandläkaren gjorde i morse gör så att värken lättar och huvudet inte känns som en fotboll efter en fotbollsmatch.

Annars i mitt liv rullar det på, nu blir det iof lite förseningar i plugget iom att jag inte kunnat pluggat idag då huvudet är som det är. Men förhoppningsvis ska mitt pm bli klart i tid, annars bara ett par timmar försenat. För ovanlighetens skull tar jag livet med tja en klackspark, ingen idee att hetsa upp sig för att inte allt går som man planerat. Det kommer en tid då saker och ting ordnar sig ändå =)

I går var jag och hoppträdande på "min" lilla bustjockis Amira. Det var typ 10 år sedan jag hoppade, och det var ett tag sedan Amira hoppade med. Hon är ju ett livigt arabsto i skogen och oj oj vad hon höll på igår. Tror att hon trodde att hon var en rodeo häst. Men ack vad jag kände att min balans var kämprätt åt skogen, måste verkligen träna upp balansen, stackars lilla häst som fick stå ut med mig på ryggen. Fast iof om hon inte hade bockat så förbenat mycket så hade jag ju inte flygit runt 1,5 meter ovanför henne heller haha.. Det var helt otroligt att jag inte trillade av en enda gång. Trodde minst en 1000 gånger att nu flyger jag.. men icke då.. jag satt kvar. Men jag tror att jag o Amira måste träna mycket med varandra för att få till en bra harmoni. Sista gången vi hoppade fick vi till en riktigt skön galopp efteråt. Snacka vilken känsla.. fast haha jag blidde så förvånad så jag stannade henne.. hade kanske så här i efter hand låtit henne galopperat lite till. Men man kan alltid vara efterklok. Längtar till våren då vi kan rida lite oftare, för då har jag troligen kommit ikapp med saker som ligger efter.

Nu ska jag softa... sen sova.. men först vill jag tacka två underbara personer som hjälpt mig speciellt idag. Vad skulle jag ha gjort utan er kan jag undra.. tack ni underbara Kjell och Anders =)

Å tack Christina för jag fick följa med igår, är gärna med å "flyger" flera gånger ;)
Puss puss