hehe har försökt de senaste 10 min att komma in på denna blogg.. tills jag upptäkte att bara för att jag har ett gmail konto ansåg blogger att jag tydligen skulle logga in mig med hjälp av min email adress.. ja jag säger då det.. men men hehe är väl ett ilandsproblem så det heter duga :-P
Idag är det första dagen på denna termin.. å jag känner mig väl inte mega peppad måste jag säga. Skulle vilja förändra mitt liv, är faktiskt just nu rätt trött på att plugga. Umgås med folk som kanske inte har samma förståelse för att man inte är som andra "svenssons" eller andra studenter som inte har barn. Annars beror det på att jag har väldigt dåligt samvete över att ha maskat hela jädrans sommaren med min sommar kurs.. urk ogillar verkligen att kugga 20p.. suck.. men kan man kalla det att kugga om man inte lämnat in uppgifterna.. humf.. det är väl kanske mer en tolkningsfråga.. men har väl två år på mig eller ngt sådant .. öh men jga hoppas kunna fixa det tills nästa sommar, annars får jag problem att hämta ut min gymnasielärarexamen som jag ändå strävar efter. Suck! kanske ska försöka ta mig i kragen å fixa det, men har verkligen ingen motviation. Jag hoppas att jag hittar den liggandes i ngn av mina garderober.
Det mesta i mitt liv ska hålla på att strula, jag fattar inte hur jag lyckas strula till allt jämnt. Är faktiskt rätt trött på det måste jag nog erkänna. Mest är jag nog trött på att falla för fel kille, fast vad hjärtat säger och vad hjärnan säger går inte alltid ihop. Jag hoppas att jag kan komma över detta fort.. å bli lite mer mig själv. Dock gillar jag väl inte helt mig själv heller, hehe kanske därför det inte fungerar å vara tillsammans/dejta ngn heller. Men om inte jag eller min omgivining gillar mig då är det svårt. Ska nog satsa på att köpa en plastik operation vad det gäller självförtroende.. men det är nog en helt omöjlig operation, sitter nog inte i de yttre betingelserna utan mer i de inre. Jaja blir nog bra så småningom åsså. JAg kanske duger igentligen som jag är, lite annorlunda, lite ärligare, lite mer emotionell än andra, kanske är helt enkelt så att jag har umgåts med fel folk.
För de som är mina sanna vänner vet att jag värdesätter deras vänskap, och skulle göra allt för dem, humf kanske inte riktigt allt, men mycket ivf :-D
Nope nu är det nog dax för min mage att få isig lite frukost, har hört att det är bra . Nästa gång kasnke det inte tar 10 min å logga in :-P
måndag, augusti 28, 2006
söndag, augusti 06, 2006
Titlar är nog svårast å komma på
Hade en fundering om jag skulle skaffa en liten rottweiler valp, har tom hittat en uppfödare som kanske skulle låta mig få bli fodervärd på en hanvalp. Men nu har jag fått kalla fötter. Har jag verkligen råd med en valp? Främst nu när jag ska köpa ny säng, åka utomlands med min dotter i vinter och troligen inte har något extra jobb i höst...
Har jag verkligen tid med en valp? Jag har varit så enormt slö i sommar så min två sommarkurser har gått åt pipsvängen vilket innebär att jag lär ju ta dessa 20p i höst sammtidigt som jag skriver min c-uppsats..
Summan av vad jag vill och summan på mitt bankkonto samt summan av antal timmar på ett dygn går inte ihop för mig.. så nä tyvärr lär jag nog ringa till uppfödaren och säga som jag känner.. att idagsläget ser det rätt knivigt ut för mig att ha en valp.. Suck hade varit skoj med en liten krabat här hemma när min andra krabat är hos pappa sin. Men det är väl så att man inte allt i världen kan få :-P
Undrar hur man ska få igång tempot i plugget igen.. är ju inte alls mycket kvar på min utbildning jhu.. borde kunna sparka mig själv tillräckligt å fixa de 20 sociologi poängen jag skulle ha tagin nu i sommar.. å sen är det "bara" 40 kvar.. så med andra ord har jag 60p kvar till examen.. sen ska man ut i verkligeheten igen.. kan ju hoppas att det finns ett lärarjobb åt mig därute till nästa höst.. vad gör jag annars? Ja idag är det svårare och känns mer panikartat att kanske sittar jag vid min datorn om ett år och är arbetslös.. men stora studieskulder o ensamstående till mitt lilla charmtroll. Suck.. framtiden är ovis.. odet är en jobbig känsla.. men samtidigt om man visste hela tiden vad framtiden skulle bära med sig.. vad trist allt skulle trolgien vara då. Vi männsikor behöver nog ha lite spänning i tillvaron.. kanske är det därför man i bland gör lite dumma saker, enbart för att få lite krydda i tillvaron.. Kanske är det just därför jag inte har ngn motiviation till att plugga.. för mitt liv är rätt så trist.. händer det ngt så brukar det ändå vara negativt.. eller kanske är det så att det negativa är lättare att komma ihåg än saker som är postitiva.. mh vem vet.. går att ta sig en funderar på det å försöka göra ngt åt det.. återkommer inom kort med mer psykade texter av en trollmor i vardagen.
Har jag verkligen tid med en valp? Jag har varit så enormt slö i sommar så min två sommarkurser har gått åt pipsvängen vilket innebär att jag lär ju ta dessa 20p i höst sammtidigt som jag skriver min c-uppsats..
Summan av vad jag vill och summan på mitt bankkonto samt summan av antal timmar på ett dygn går inte ihop för mig.. så nä tyvärr lär jag nog ringa till uppfödaren och säga som jag känner.. att idagsläget ser det rätt knivigt ut för mig att ha en valp.. Suck hade varit skoj med en liten krabat här hemma när min andra krabat är hos pappa sin. Men det är väl så att man inte allt i världen kan få :-P
Undrar hur man ska få igång tempot i plugget igen.. är ju inte alls mycket kvar på min utbildning jhu.. borde kunna sparka mig själv tillräckligt å fixa de 20 sociologi poängen jag skulle ha tagin nu i sommar.. å sen är det "bara" 40 kvar.. så med andra ord har jag 60p kvar till examen.. sen ska man ut i verkligeheten igen.. kan ju hoppas att det finns ett lärarjobb åt mig därute till nästa höst.. vad gör jag annars? Ja idag är det svårare och känns mer panikartat att kanske sittar jag vid min datorn om ett år och är arbetslös.. men stora studieskulder o ensamstående till mitt lilla charmtroll. Suck.. framtiden är ovis.. odet är en jobbig känsla.. men samtidigt om man visste hela tiden vad framtiden skulle bära med sig.. vad trist allt skulle trolgien vara då. Vi männsikor behöver nog ha lite spänning i tillvaron.. kanske är det därför man i bland gör lite dumma saker, enbart för att få lite krydda i tillvaron.. Kanske är det just därför jag inte har ngn motiviation till att plugga.. för mitt liv är rätt så trist.. händer det ngt så brukar det ändå vara negativt.. eller kanske är det så att det negativa är lättare att komma ihåg än saker som är postitiva.. mh vem vet.. går att ta sig en funderar på det å försöka göra ngt åt det.. återkommer inom kort med mer psykade texter av en trollmor i vardagen.
torsdag, juli 20, 2006
en undring???
Jag kan inte låta bli att undra ibland att folk som säger sig vara ens vänner, aldrig hör av sig. Jag kan undra vilken sortsvän som dessa personer är. Jag kan även undra vilken värld dessa personer lev i. I min värld om man är vänner så hör man av sig, självklart innebär det inte att man behöver höra av sig varje dag, men någon gång då och då vore trevligt. Ja jag tror jag lär få undra o fundra resten av mitt liv på hur vissa personer säger sig vara ens vänner men man ses aldrig, man pratar aldrig. Mig vetterligen är man bekanta då, bekanta som en gång kanske var vänner, bekanta som träffas enbart om man råkar vara på samma plats samtidigt.. och självklart står man där och beklagar sig att man inte har hunnits träffas eller hörts av och att man måste bättra sig.
Jag kan då undra vilket liv man igentligen lever om man inte hinner med något som är det mest värdefullaste i våra liv, vänskap. Vilken livsstil har man då igentligen? när man struntar i sina vänner, vänner som kanske man umgicks med konstant tidigare, men av olika anledningar inte gör det längre, var den vänskapen inget värd? eller vad var det som gick fel?
Ja jag misstänker att jag kommer att undra resten av mitt liv. Tur att jag bara undrar och inte sörjer den vänskap som uppenbarligen troligen var rätt falsk när den väl var där.
Jag kan då undra vilket liv man igentligen lever om man inte hinner med något som är det mest värdefullaste i våra liv, vänskap. Vilken livsstil har man då igentligen? när man struntar i sina vänner, vänner som kanske man umgicks med konstant tidigare, men av olika anledningar inte gör det längre, var den vänskapen inget värd? eller vad var det som gick fel?
Ja jag misstänker att jag kommer att undra resten av mitt liv. Tur att jag bara undrar och inte sörjer den vänskap som uppenbarligen troligen var rätt falsk när den väl var där.
torsdag, juni 22, 2006
lite seg i bollen
Titeln stämmer nog rätt bra överens med hur jag ibland är jäkligt trögtänkt. Idag ringde jag till en vännina.. hennes man svarade och sa att hon var strax klar med damsugningen och att hon skulle återkomma... Timmarna gick och inte ringde hon, provade ringa ett par gånger tillbax, men inget svar (var på mobilen). Messade senare för att fråga om hennes man skulle kunna hjälpa mig med punkan på cykeln.. fortfarande inget svar.. snacka om att jag blev dissad.
skickade ett mess till en killkompis, han svarade inte.. men när jag skickar ett mer "jobb mess" då svarade han på en gång.. snacka om personling dissning.Jag ogillar verkligen detta.. Försökt även att ringa en annan vännina till mig för i morgon är det midsommar och en annan killkompis undrade om inte min vännina skulle ha fest.. men inte har hon ringt tillbax. Snacka om att bli dissad igen!
När jag berättade för min ex man att jag äntligen tänker ta "tjuren vid hornen" och bli ordningsvakt.. om ansökan godkännes vill säga.. så var han mer negativ än positiv.. men det har han ju alltid varit.. jag duger inte som jag är, har aldrig gjort inte med honom och inte med min familj.. och mina så kallade vänner verkar skämmas över mig iom att jag inte blir medbjuden på något på midsommar.
Jag ogillar verkligen att till varje högtid vi har här i Sverige så firar jag den själv, frågan är har jag pest eller har jag kolera.. ja något är det ivf och jag vet inte vad jag gör för fel.
jo eller kanske lite.. jag är för emotionell.. vill för mycket, bryr mig andra för mkt, är för sällskaplig. Suck önskar jag kunde vara en erimit.. önskar att jag kunde känna mig tillfreds med det, men det gör jag ju inte.. har varit ensam hela mitt tidigare liv, utan vänner mer än mina hästar.. detta ändrades i gymnasiet.. men ensamhetskänslan bestod.. Med min dåvarande man försvann ensamhetskänslan även om jag oftast kände mig otillräklig, men idag är jag inte bara otillräklig, osmart, talanglös nä jag är även enormt ensam.
visst en annan killbekant som jag har ansåg tydligen att jag var lite åt det patetiska hållet med självömkan jag vet inte om det är självömkan.. kanske är det delvis.. men faktum kvarstår, JAG ÄR JÄKLIGT ENSAM!!
Visst har jag folk runt omkring mig som säger att de gillar mig osv.. men ingen bjuder med mig på ngt i morgon. och just nu är det de som räknas tyvärr.. Saknar min tid i höle, men alla släkt och vänner som fanns där, under morfar tid. Midsommar för mig betyder att man ska vara på landet, åka traktor och plocka blommor vid vägkantet.. för att sen ta alla blommor till kullen och klä midsommarstången, och under falska toner med glada till rop, dansa runt stången. För att sen alla vuxna går hem och fixar maten inför kvällen och vi ungdomar gick ner till sjön och badade.. för att senare gå på by gemensamma midsommarfestmåltiden.. denna underbara dag slutade oftast med att vi ungdommar besteg höleklack.. ett berg, och skriva i gästboken, och kasnke gav någon en förstulen kyss till någon annan.
Men hur ska jag kunan säga detta till mina nuvarnade sk vänner? De kommer ändå inte förstå.. Mitt hjärta har gråtit i flera veckor nu, ja kanske av och till hela våren, jag förstår inte när smärtan efter att ha förlorat någon nära ska försvinna. Hade varit lättare om förloradet hade inneburit att personen/personerna inte var i livet.. men så är inte fallet... det smärtar mig enormt mycket att förlora något så värdefull som en vänskap som funnits under en tid. Jag hoppas att en dag att jag ska vakna upp och inse att smärtan är borta och att jag kanske har funnit ro i min själ trots min ensamhet. Men jag är ingen erimit i själv och hjärta.. jag är en levnadsglad, emotionell och sällskapssjuk person.
Ekvationen går inte ihop... men jag är ingen matematiker.......
skickade ett mess till en killkompis, han svarade inte.. men när jag skickar ett mer "jobb mess" då svarade han på en gång.. snacka om personling dissning.Jag ogillar verkligen detta.. Försökt även att ringa en annan vännina till mig för i morgon är det midsommar och en annan killkompis undrade om inte min vännina skulle ha fest.. men inte har hon ringt tillbax. Snacka om att bli dissad igen!
När jag berättade för min ex man att jag äntligen tänker ta "tjuren vid hornen" och bli ordningsvakt.. om ansökan godkännes vill säga.. så var han mer negativ än positiv.. men det har han ju alltid varit.. jag duger inte som jag är, har aldrig gjort inte med honom och inte med min familj.. och mina så kallade vänner verkar skämmas över mig iom att jag inte blir medbjuden på något på midsommar.
Jag ogillar verkligen att till varje högtid vi har här i Sverige så firar jag den själv, frågan är har jag pest eller har jag kolera.. ja något är det ivf och jag vet inte vad jag gör för fel.
jo eller kanske lite.. jag är för emotionell.. vill för mycket, bryr mig andra för mkt, är för sällskaplig. Suck önskar jag kunde vara en erimit.. önskar att jag kunde känna mig tillfreds med det, men det gör jag ju inte.. har varit ensam hela mitt tidigare liv, utan vänner mer än mina hästar.. detta ändrades i gymnasiet.. men ensamhetskänslan bestod.. Med min dåvarande man försvann ensamhetskänslan även om jag oftast kände mig otillräklig, men idag är jag inte bara otillräklig, osmart, talanglös nä jag är även enormt ensam.
visst en annan killbekant som jag har ansåg tydligen att jag var lite åt det patetiska hållet med självömkan jag vet inte om det är självömkan.. kanske är det delvis.. men faktum kvarstår, JAG ÄR JÄKLIGT ENSAM!!
Visst har jag folk runt omkring mig som säger att de gillar mig osv.. men ingen bjuder med mig på ngt i morgon. och just nu är det de som räknas tyvärr.. Saknar min tid i höle, men alla släkt och vänner som fanns där, under morfar tid. Midsommar för mig betyder att man ska vara på landet, åka traktor och plocka blommor vid vägkantet.. för att sen ta alla blommor till kullen och klä midsommarstången, och under falska toner med glada till rop, dansa runt stången. För att sen alla vuxna går hem och fixar maten inför kvällen och vi ungdomar gick ner till sjön och badade.. för att senare gå på by gemensamma midsommarfestmåltiden.. denna underbara dag slutade oftast med att vi ungdommar besteg höleklack.. ett berg, och skriva i gästboken, och kasnke gav någon en förstulen kyss till någon annan.
Men hur ska jag kunan säga detta till mina nuvarnade sk vänner? De kommer ändå inte förstå.. Mitt hjärta har gråtit i flera veckor nu, ja kanske av och till hela våren, jag förstår inte när smärtan efter att ha förlorat någon nära ska försvinna. Hade varit lättare om förloradet hade inneburit att personen/personerna inte var i livet.. men så är inte fallet... det smärtar mig enormt mycket att förlora något så värdefull som en vänskap som funnits under en tid. Jag hoppas att en dag att jag ska vakna upp och inse att smärtan är borta och att jag kanske har funnit ro i min själ trots min ensamhet. Men jag är ingen erimit i själv och hjärta.. jag är en levnadsglad, emotionell och sällskapssjuk person.
Ekvationen går inte ihop... men jag är ingen matematiker.......
måndag, juni 19, 2006
melodramatisk kanske lite grann
Livet är en gåta som för mig tersig helt olösbart. När man tror att livet leker och att äntligen ska jag få lite framgång så vänder allt till ett stor magplask som gör ont i flera månader, troligen kommer det att göra ont i flera år om jag har otur.
Jag förstår inte att en liten grej som att säga.. snälla jag vill verkligen inte veta vad xx har gjort eller inte gjort.. kan leda till att man förlorar väldigt många nära vänner. Det hände iof lite mer små grejor men ändå..
På morsdag hade jag o min mor olika åsikter om diverse saker.. hon lyssnar aldrig när jag ringer, de kommer aldrig och hälsar på. Har varit här ca 4 ggr sen jag flyttade vilket jag gjorde -98, och det är bara ca 18 min som skiljer oss åt. Men de tycker det är bättre att hälsa på sina utbytesstudenter runt om i europa än å hälsa på en av deras riktiga döttrar. Jag bad henne att hon kan väl ringa mig när hon känner för att vara min mamma på riktigt, tja det är ju bara ca 1 månad sedan.. Jag är väl inte så viktigt, har väl egentligen aldrig varit viktig för dem någon sin, mest varit till besvär. Som exempel när jag gick på gymnasiet o mina föräldrar skulle betala min inackordering, men behöll pengarna från komunen själva, vilket resulterade i att kronofogden kom och knackade på min dörr.. knappa 18 år gammal. Eller all den misshandel som man har fått utstå, både psykiska och fysiska misshandel. Kanske har jag det helt enkelt bättre utan dem?
Ta min syskon som ett exempel, det är bara jag som hör av mig till dem.. slutar jag att ringa så ringer de inte mig, jag är trött på sådant. Jag är så jäkla trött på att vara missanpassad här i samhället, jag vill inte ha en tung ryggsäck att bära, jag vill vara mer som vilken annan svensson som helst. Jag vill helt enkelt få balans i mitt liv, känna att lyckan står mig bi och inte bara är flyktig för sekunden. Men om jag tänker så, så är jag egoistisk och det är ngt jag inte vill vara.. lika lite som jag vill vara själv. Dock är ensamheten bättre än om man känner sig ensam när man är två.
Jag förstår inte att en liten grej som att säga.. snälla jag vill verkligen inte veta vad xx har gjort eller inte gjort.. kan leda till att man förlorar väldigt många nära vänner. Det hände iof lite mer små grejor men ändå..
På morsdag hade jag o min mor olika åsikter om diverse saker.. hon lyssnar aldrig när jag ringer, de kommer aldrig och hälsar på. Har varit här ca 4 ggr sen jag flyttade vilket jag gjorde -98, och det är bara ca 18 min som skiljer oss åt. Men de tycker det är bättre att hälsa på sina utbytesstudenter runt om i europa än å hälsa på en av deras riktiga döttrar. Jag bad henne att hon kan väl ringa mig när hon känner för att vara min mamma på riktigt, tja det är ju bara ca 1 månad sedan.. Jag är väl inte så viktigt, har väl egentligen aldrig varit viktig för dem någon sin, mest varit till besvär. Som exempel när jag gick på gymnasiet o mina föräldrar skulle betala min inackordering, men behöll pengarna från komunen själva, vilket resulterade i att kronofogden kom och knackade på min dörr.. knappa 18 år gammal. Eller all den misshandel som man har fått utstå, både psykiska och fysiska misshandel. Kanske har jag det helt enkelt bättre utan dem?
Ta min syskon som ett exempel, det är bara jag som hör av mig till dem.. slutar jag att ringa så ringer de inte mig, jag är trött på sådant. Jag är så jäkla trött på att vara missanpassad här i samhället, jag vill inte ha en tung ryggsäck att bära, jag vill vara mer som vilken annan svensson som helst. Jag vill helt enkelt få balans i mitt liv, känna att lyckan står mig bi och inte bara är flyktig för sekunden. Men om jag tänker så, så är jag egoistisk och det är ngt jag inte vill vara.. lika lite som jag vill vara själv. Dock är ensamheten bättre än om man känner sig ensam när man är två.
onsdag, april 12, 2006
en liten lista
1. Ta närmaste bok och slå upp sidan 18, rad 4 – vad står där?
Första boken fanns ingen text då det var en tabell.. boken under står det
Modern står maktlös, och hon funderar mycket över vad personalen och de andra föräldrarna ska tänka. (Fighter relationer, barns kamp med vuxna)
2. Sträck ut din vänstra arm så långt du kan, vad rör du vid?
Program EasyShare från Kodak
3. Vad var det senaste du såg på tv?
OC
4. Utan att se efter, gissa vad klockan är:
21,05
5. Bortsett från datorn, vad hör du just nu?
Reklam från 5:an
6. När var du senast utomhus och vad gjorde du då?
För ett par timmar sedan då jag var och åt hamburgare på Max, med en mycket god vän ;)
7. Vad tittade du på, innan du började svara på den här undersökningen?
OC
8. Vad har du på dig?
Softa byssor med militärmönster, abercrombie luvtröja
9. Drömde du något inatt?
Nä sov som en stock.. o bara myste :-D
10. När skrattade du senast?
Skrattar ofta så kan inte precisera
11. Vad finns på väggarna i rummet där du är nu?
Massa foton på min underbara dotter, en båttavla o en porslinsko
12. Har du sett något konstigt på sistone?
ne inte vad jag kan komma ihåg
13. Vad tycker du om den här utmaningen?
Som alla andra listor
14. Vilken var den senaste film du såg?
Mörket svensk deckare… öh kommer inte ihåg ngt mer
15. Om du blev multimiljonär, vad skulle du köpa?
En bil, ett hus och nya glasögon
16. Berätta något om dig själv som folk inte känner till.
om jag säger det så är det inte privat längre.
17. Om du kunde förändra EN sak i världen, utan att ta hänsyn till politik och skuldkänslor, vad skulle det vara?
Få människor att fatta att vi inte kan slösa så mycket naturresurser och vara så egocentriska
18. Tycker du om att dansa?
Mycket, vill lära mig
19. George Bush?
Pass
20-21. Vad skulle dina barn heta, pöjk respektive flicka?
Mitt barn heter Ebba och ska nog inte ha fler.. därav uteblir killnamnet.
22. Skulle du nånsin överväga att bo utomlands?
Japp, för lite soltimmar i vårat land
23. Vad vill du att Gud ska säga när du kommer till pärleporten?
Visste inte ens att det fanns en Gud.
24. Vilka fyra personer vill du ska svara på de här frågorna?
Den som vill har rätten att svara på frågorna..
Första boken fanns ingen text då det var en tabell.. boken under står det
Modern står maktlös, och hon funderar mycket över vad personalen och de andra föräldrarna ska tänka. (Fighter relationer, barns kamp med vuxna)
2. Sträck ut din vänstra arm så långt du kan, vad rör du vid?
Program EasyShare från Kodak
3. Vad var det senaste du såg på tv?
OC
4. Utan att se efter, gissa vad klockan är:
21,05
5. Bortsett från datorn, vad hör du just nu?
Reklam från 5:an
6. När var du senast utomhus och vad gjorde du då?
För ett par timmar sedan då jag var och åt hamburgare på Max, med en mycket god vän ;)
7. Vad tittade du på, innan du började svara på den här undersökningen?
OC
8. Vad har du på dig?
Softa byssor med militärmönster, abercrombie luvtröja
9. Drömde du något inatt?
Nä sov som en stock.. o bara myste :-D
10. När skrattade du senast?
Skrattar ofta så kan inte precisera
11. Vad finns på väggarna i rummet där du är nu?
Massa foton på min underbara dotter, en båttavla o en porslinsko
12. Har du sett något konstigt på sistone?
ne inte vad jag kan komma ihåg
13. Vad tycker du om den här utmaningen?
Som alla andra listor
14. Vilken var den senaste film du såg?
Mörket svensk deckare… öh kommer inte ihåg ngt mer
15. Om du blev multimiljonär, vad skulle du köpa?
En bil, ett hus och nya glasögon
16. Berätta något om dig själv som folk inte känner till.
om jag säger det så är det inte privat längre.
17. Om du kunde förändra EN sak i världen, utan att ta hänsyn till politik och skuldkänslor, vad skulle det vara?
Få människor att fatta att vi inte kan slösa så mycket naturresurser och vara så egocentriska
18. Tycker du om att dansa?
Mycket, vill lära mig
19. George Bush?
Pass
20-21. Vad skulle dina barn heta, pöjk respektive flicka?
Mitt barn heter Ebba och ska nog inte ha fler.. därav uteblir killnamnet.
22. Skulle du nånsin överväga att bo utomlands?
Japp, för lite soltimmar i vårat land
23. Vad vill du att Gud ska säga när du kommer till pärleporten?
Visste inte ens att det fanns en Gud.
24. Vilka fyra personer vill du ska svara på de här frågorna?
Den som vill har rätten att svara på frågorna..
onsdag, april 05, 2006
Att tro
Livet är ett mysterium som jag undrar om man någon gång kommer att få kläm på. Förvirrade känslor snurrar runt, men bekanta känslor av allmän förvirring. Hur ska det sluta för en förvirrad människa? Kanske ska skriva något helt annat än om mig själv idag.. fast vad gör det hehe vet ju fortfarande inte om någon läser denna sida. För en tid sedan visste jag att sidan lästes av en person.. men idag är jag osäker..
Kanske lika bra att göra andra osäkra.. En gång i tiden när jag var religiös så satt jag på en buss på väg till stockholm med andra religösa människor. Det sades att vi trodde på samma sak, men jag är inte säker. Jag satt nog mer på den bussen för samhörigheten med andra människor. För jag kan inte försaka tron på evolutionen som dessa människor gör. Kommer inte att säga vilken sort religion det var, men vi kom in på diskussionen evolution och killen, vi kan kalla honom för Harry. Alltså jag och Harry satt och förde denna diskussion och han nekade till att vi hade utvecklats till den människa vi är idag, han hävdade att Gud hade skapat oss precis som vi stod och gick idag. Han menade att alla så kallade bevis på att människor och andra arter har utvecklats från andra former var uppdiktade av människan. Ben som vi har hittat från dinosarier var inte sant.. utan dessa ben hade vi människor gjort. Jag kan ta hur många exempel som helst på hur Harry påpekade att vi människor hade diktat ihop dessa historier för att få svagare människor att misstro Gud och i stort sett börja att tillbejda Djävulen. Jag vet andra människor som har tror på evolutionen och utbildat sig på något lärosäte ex till sjuksköterska och idag inte tror på evolutionen. Detta är skrämmande tycker jag..
Åter till diskussionen som jag och Harry höll... Jag menade då på att om Gud hade skapat oss efter sin egen spegelbild, om Gud verkligen finns och är så allsmäktig som religösa påstår kan det inte vara så helt enkelt att Gud har skapat olika varelser genom årtusenden, som han sedan har skapat om?
Kan det inte vara så (om man tror på Gud) att han skapade Cromanjon (hur det nu stavas) efter sin egen spegelbild.. men upptäkte att han var så grymt ful så han skapade om sig själv till neadertalarna? (tror att de kommer i den ordning.. hehe blivande historielärare som man är :-P )
Det är ju så inne med plastik operationer, men vad vet vi hur Gud såg ut från början, om han finns. Ingen vet säkert, och om han är så allsmäktig men ändå mänsklig måste det ju vara helt okej för honom också att få göra sina misstag och ändå kunna rätta till dem.. i detta fall genom att ändra på olika arter. Dinosarierna upptäkte han kanske inte var så lämpliga i och med deras storlek och jordens klimat, därför förintade han dem, och skapade andra former av levande väsen.
Vem kan egentligen säga att mitt tolkningsätt är fel? För ingen kan med 100% säkerhet säga att någons tro är mer rätt än den andres.. utan allt som vi människor upplever och känner är så pass individuellt så allt kanske är rätt?
Vi behöver nog vara mer lyhörd för andras människors tro, sinnesstämning och vad andra tycker och känner osv än vad folk gemenemang är. Vi är allt för självcentriska än vad som är bra för hela denna planet oavsett om det finns en högra makt eller inte..
Vem har sagt att just DU ska få leka Gud.. men inte någon annan.. vem säger vad som är rätt.. och vem ger den personen rätt att säga att just det jag tycker är rätt???
Läser du detta och tycker något skriv gärna =)
Kanske lika bra att göra andra osäkra.. En gång i tiden när jag var religiös så satt jag på en buss på väg till stockholm med andra religösa människor. Det sades att vi trodde på samma sak, men jag är inte säker. Jag satt nog mer på den bussen för samhörigheten med andra människor. För jag kan inte försaka tron på evolutionen som dessa människor gör. Kommer inte att säga vilken sort religion det var, men vi kom in på diskussionen evolution och killen, vi kan kalla honom för Harry. Alltså jag och Harry satt och förde denna diskussion och han nekade till att vi hade utvecklats till den människa vi är idag, han hävdade att Gud hade skapat oss precis som vi stod och gick idag. Han menade att alla så kallade bevis på att människor och andra arter har utvecklats från andra former var uppdiktade av människan. Ben som vi har hittat från dinosarier var inte sant.. utan dessa ben hade vi människor gjort. Jag kan ta hur många exempel som helst på hur Harry påpekade att vi människor hade diktat ihop dessa historier för att få svagare människor att misstro Gud och i stort sett börja att tillbejda Djävulen. Jag vet andra människor som har tror på evolutionen och utbildat sig på något lärosäte ex till sjuksköterska och idag inte tror på evolutionen. Detta är skrämmande tycker jag..
Åter till diskussionen som jag och Harry höll... Jag menade då på att om Gud hade skapat oss efter sin egen spegelbild, om Gud verkligen finns och är så allsmäktig som religösa påstår kan det inte vara så helt enkelt att Gud har skapat olika varelser genom årtusenden, som han sedan har skapat om?
Kan det inte vara så (om man tror på Gud) att han skapade Cromanjon (hur det nu stavas) efter sin egen spegelbild.. men upptäkte att han var så grymt ful så han skapade om sig själv till neadertalarna? (tror att de kommer i den ordning.. hehe blivande historielärare som man är :-P )
Det är ju så inne med plastik operationer, men vad vet vi hur Gud såg ut från början, om han finns. Ingen vet säkert, och om han är så allsmäktig men ändå mänsklig måste det ju vara helt okej för honom också att få göra sina misstag och ändå kunna rätta till dem.. i detta fall genom att ändra på olika arter. Dinosarierna upptäkte han kanske inte var så lämpliga i och med deras storlek och jordens klimat, därför förintade han dem, och skapade andra former av levande väsen.
Vem kan egentligen säga att mitt tolkningsätt är fel? För ingen kan med 100% säkerhet säga att någons tro är mer rätt än den andres.. utan allt som vi människor upplever och känner är så pass individuellt så allt kanske är rätt?
Vi behöver nog vara mer lyhörd för andras människors tro, sinnesstämning och vad andra tycker och känner osv än vad folk gemenemang är. Vi är allt för självcentriska än vad som är bra för hela denna planet oavsett om det finns en högra makt eller inte..
Vem har sagt att just DU ska få leka Gud.. men inte någon annan.. vem säger vad som är rätt.. och vem ger den personen rätt att säga att just det jag tycker är rätt???
Läser du detta och tycker något skriv gärna =)
lördag, april 01, 2006
bortgjord eller inte??
Var ett tag sedan jag skrev här, men det är väl för att detinte har hänt så jätte mycket. En del människor har visat sitt missnöje men försöker inte hänga upp mig allt för länge på det.
Igår var jag på Kårpuben, vågade fråga en kille om han vill hitta på något, någon gång.. å han svarade faktiskt JA. Fast nu sitter jag här hemma o tänker.. han ville nog bara vara snäll... så idag vaknade jag med ångest, ångrade lite att jag frågade honom. Vi bestämde ju inget, o nu ligger bollen hos honom, han fick ju mina nummer.. Ojoj vad nervös man kan vara..
Borde gå och lägga mig och sova lite till så jag orkar med dagens bravader.. mm äta lite eller dricka något sen sova lite innan jag ska fara ner på stan o sen spex sen fest...Bara jag kan släppa ångesten... är väl ändå inte så farligt å fråga, jag e helt enkelt larvig :-P
Igår var jag på Kårpuben, vågade fråga en kille om han vill hitta på något, någon gång.. å han svarade faktiskt JA. Fast nu sitter jag här hemma o tänker.. han ville nog bara vara snäll... så idag vaknade jag med ångest, ångrade lite att jag frågade honom. Vi bestämde ju inget, o nu ligger bollen hos honom, han fick ju mina nummer.. Ojoj vad nervös man kan vara..
Borde gå och lägga mig och sova lite till så jag orkar med dagens bravader.. mm äta lite eller dricka något sen sova lite innan jag ska fara ner på stan o sen spex sen fest...Bara jag kan släppa ångesten... är väl ändå inte så farligt å fråga, jag e helt enkelt larvig :-P
måndag, mars 27, 2006
Helt enkelt måndag kväll
Har varit en trevlig helg även om det har varit jobbigt, och med ledsamma drag.
Jag förstår fortfarande inte varför visa saker har blivit på ett visst sätt..
Vad är det jag gör som blir så fel? Jag måste vara en av de korkade människor som vandrar på denna jord. För jag förstår faktiskt inte hur vänskap kan förvandlas till fiendeskap på så kort tid. Nä det gör jag verkligen inte.
Lördagens sittning var helt okej.. över förväntningarna, trots två missöden.. eller snarare tre.. de två första tänker jag inte ens nämna.. vissa saker/personer är falska både mot sin omgivning som mot sig själva.. så de är inte värt att nämna...
Missödet nr 3 var en tjej som råkade trampa mig med sin högklackade sko rätt illa.. vaknade på söndag morgon efter bara ha sovit dryga tre timmar av att foten var svullen.. hehe har ett klackmärke på foten. Foten är lindad för att inte svullna ytterligare, jag hoppas bara att jag kan sova i natt. Foten och mardrömmar är besökare i mitt nattliga tillstånd.
Undrar vad tusan jag ska göra, deprission är inte skoj, längtar tills solen lyser från en klarblå himmel =)
Jag förstår fortfarande inte varför visa saker har blivit på ett visst sätt..
Vad är det jag gör som blir så fel? Jag måste vara en av de korkade människor som vandrar på denna jord. För jag förstår faktiskt inte hur vänskap kan förvandlas till fiendeskap på så kort tid. Nä det gör jag verkligen inte.
Lördagens sittning var helt okej.. över förväntningarna, trots två missöden.. eller snarare tre.. de två första tänker jag inte ens nämna.. vissa saker/personer är falska både mot sin omgivning som mot sig själva.. så de är inte värt att nämna...
Missödet nr 3 var en tjej som råkade trampa mig med sin högklackade sko rätt illa.. vaknade på söndag morgon efter bara ha sovit dryga tre timmar av att foten var svullen.. hehe har ett klackmärke på foten. Foten är lindad för att inte svullna ytterligare, jag hoppas bara att jag kan sova i natt. Foten och mardrömmar är besökare i mitt nattliga tillstånd.
Undrar vad tusan jag ska göra, deprission är inte skoj, längtar tills solen lyser från en klarblå himmel =)
fredag, mars 24, 2006
utan namn
Jag har kommit på att denna blogg är nog rätt deprimerade, men det gör nog inte så mycket är ingen ändå som går in och kollar. Den är mest till för att jag ska få skriva av mig lite.
min bror har varit här i ett dygn, hängt på och kollat på spexet med Ebba o mig igår. Det var trevligt, och både Calle o Ebba tyckte om det. dock blev det sent för Ebbas del men någon enstaka gång gör det ju inte så mycket. Kände mig hyfsat stärkt så jag vågade gå dit upp idag, och det gick väl siså där.. Känner mig inte riktigt välkommen, det snuddar vid att man håller på att känna sig utfryst. Alla andra verkar skulle gå till kåren, men jag kände mig inte välkommen... blev lessen gick hem med tårarna trillandes ner för mina kinder. Tänk vad mjäkig man är. Tusan vad livet är svårt!
Hur ska man igentligen "bete" sig? Jag tror att jag kommer från en annan planet, en planet som är fylld av känslor som svämmar över, de som kommer från denna planet känner sig utanför utan uppskattning, utanför när folk ignorerar en, då blir man lessen i själen. Från denna planet talar man om för varandra om man tycker om dem, eller inte. Man kan få säga ifrån när det blir för mycket. Blir det för mycket av något så man känner sig stressad och allt blir tok, så förstår folk från denna planet att man kanske säger ifrån på fel sätt. Det lixom bara svämmar över.. känslorna tar överhand. Men här kan man säga förlåt för att jag sårade dig, när känslorna har lagt sig lite, o få en chans till att förklar hur det ligger till. Men här på Tellus så får man inte sådana chanser utan om känslorna svämmar över så har man gjort fel. så fel så att man förlorar sina vänner, så fel att man blir utfryst av stora församlingar, så fel att man aldrig blir med bjuden på fest, så fel att man alltid är den som går hem själv, så fel att man alltid är den som sitter själv hemma o ingen hör av sig. Helt enkelt man gör allt fel, man blir inte välkommen, bara för att man har gjort ett litet litet fel i en stressad pressad situation.
Tusan vi är människor man ska kunna göra fel.. annars vore vi robotar, visst ja, jag vet att jag inte är som andra. Jag kan handla först och tänka sen, men jag är även ärlig om det.. ber även om ursäkt för det.. okej om man inte tar emot ursäkten.. men rättfärdigar det att man ska bli utfryst? Illa behandlad?
nä jag tycker verkligen inte det.. men tydligen är det så man behandlar folk här.. jag önskar att jag visste var jag kom ifrån, vilken planet jag passar bäst på, jag önskar att jag vore som alla andra.. passa in i det samhälliga mönstret, utan stora emotionella dalar och toppar. Jag önskar helt enkelt att jag vore en "svensson". Dock vet jag att om jag vore en "Svensson" och hade "smakat på" livet som annorlunda så kanske jag ändå inte skulle komma till ro.
Jag får nog acceptera att jag inte är som andra och att andra inte vill umgås med mig, får helt enkelt acceptera att jag alltid kommer att vara "flickan som tittar in genom glasfönstret och vill vara med och leka"
min bror har varit här i ett dygn, hängt på och kollat på spexet med Ebba o mig igår. Det var trevligt, och både Calle o Ebba tyckte om det. dock blev det sent för Ebbas del men någon enstaka gång gör det ju inte så mycket. Kände mig hyfsat stärkt så jag vågade gå dit upp idag, och det gick väl siså där.. Känner mig inte riktigt välkommen, det snuddar vid att man håller på att känna sig utfryst. Alla andra verkar skulle gå till kåren, men jag kände mig inte välkommen... blev lessen gick hem med tårarna trillandes ner för mina kinder. Tänk vad mjäkig man är. Tusan vad livet är svårt!
Hur ska man igentligen "bete" sig? Jag tror att jag kommer från en annan planet, en planet som är fylld av känslor som svämmar över, de som kommer från denna planet känner sig utanför utan uppskattning, utanför när folk ignorerar en, då blir man lessen i själen. Från denna planet talar man om för varandra om man tycker om dem, eller inte. Man kan få säga ifrån när det blir för mycket. Blir det för mycket av något så man känner sig stressad och allt blir tok, så förstår folk från denna planet att man kanske säger ifrån på fel sätt. Det lixom bara svämmar över.. känslorna tar överhand. Men här kan man säga förlåt för att jag sårade dig, när känslorna har lagt sig lite, o få en chans till att förklar hur det ligger till. Men här på Tellus så får man inte sådana chanser utan om känslorna svämmar över så har man gjort fel. så fel så att man förlorar sina vänner, så fel att man blir utfryst av stora församlingar, så fel att man aldrig blir med bjuden på fest, så fel att man alltid är den som går hem själv, så fel att man alltid är den som sitter själv hemma o ingen hör av sig. Helt enkelt man gör allt fel, man blir inte välkommen, bara för att man har gjort ett litet litet fel i en stressad pressad situation.
Tusan vi är människor man ska kunna göra fel.. annars vore vi robotar, visst ja, jag vet att jag inte är som andra. Jag kan handla först och tänka sen, men jag är även ärlig om det.. ber även om ursäkt för det.. okej om man inte tar emot ursäkten.. men rättfärdigar det att man ska bli utfryst? Illa behandlad?
nä jag tycker verkligen inte det.. men tydligen är det så man behandlar folk här.. jag önskar att jag visste var jag kom ifrån, vilken planet jag passar bäst på, jag önskar att jag vore som alla andra.. passa in i det samhälliga mönstret, utan stora emotionella dalar och toppar. Jag önskar helt enkelt att jag vore en "svensson". Dock vet jag att om jag vore en "Svensson" och hade "smakat på" livet som annorlunda så kanske jag ändå inte skulle komma till ro.
Jag får nog acceptera att jag inte är som andra och att andra inte vill umgås med mig, får helt enkelt acceptera att jag alltid kommer att vara "flickan som tittar in genom glasfönstret och vill vara med och leka"
onsdag, mars 22, 2006
mega mastodont fum
Jaha det lilla lilla fumbibban var jätte liten.. det är säkert, alla trodde nog att mötet skulle bli kort o koncist. Detta var det längsta mötet i verksamhetsår. Jag kom hem för bara 10-20 min sedan o klockan är 24.20. Hur mega trött som helst.. tusan jag är ju sjukskriven. Jaja så går det med detta..
Har även varit på min VFU plats för första gången idag.. kan bli bra tror jag.. skulle vara skönt och få ha det soft ett tag.
Nä nu ska en slutkörd ego gå och slaga tror jag.
Har även varit på min VFU plats för första gången idag.. kan bli bra tror jag.. skulle vara skönt och få ha det soft ett tag.
Nä nu ska en slutkörd ego gå och slaga tror jag.
söndag, mars 19, 2006
oskrivna regler
Jag är så jäkla less på saker. En tjejkompis som påstår sig vara min vän, har haft sex med ett fd strul till mig. Till saken hör det att hon vet att saker är lite känsliga hos mig vad det gäller med honom. Tycker det hon har gjort är förjävligt, så gör man inte mot kompisar.
Att hon sen har mage att säga det till mig är ju iof kanske starkt gjort, men kanske även onödigt. Att inte ens ångra sig det minsta...
Sen har hon tydligen frågat hans ex om det var okej att hon hånglade upp honom, och det var det tydligen men att fråga mig var visst inte aktuellt för fem sekunder ens. Tycker att det är slampaktigt beteende (hon kommer troligen att läsa detta och bli jätte sur på mig, men alla andra är ju så jäkla pist på mig så tja varför inte även hon)
Jag förstår inte något... mer än att vissa människor är egocentriska och tänker inte på sina vänner.
Tjejen som jag råkade i luven med igår vill inte veta av mig alls.. och så kommer det troligen att förbliva.. Hur mycket mer kommer jag att orka... vad gör jag för fel...Ska kanske flytta från stan... Ebba skulle lika gärna kunna bo hos sin pappa på heltid. Det kanske är det bästa för henne, hon säger ju att hon inte vill bo hemma hos mig i vilket fall.. Urk vilka svåra beslut man måste ta hela tiden. Belsut som påverkar en så fruktansvärt mycket. Jag känner bara att livet spinner på i för snabb takt med allt för mycket negativa saker. Jag vill bort härifrån. Bort från personer som påstår sig vara ens vänner men som gör saker som sårar. Bort från allt!
Att hon sen har mage att säga det till mig är ju iof kanske starkt gjort, men kanske även onödigt. Att inte ens ångra sig det minsta...
Sen har hon tydligen frågat hans ex om det var okej att hon hånglade upp honom, och det var det tydligen men att fråga mig var visst inte aktuellt för fem sekunder ens. Tycker att det är slampaktigt beteende (hon kommer troligen att läsa detta och bli jätte sur på mig, men alla andra är ju så jäkla pist på mig så tja varför inte även hon)
Jag förstår inte något... mer än att vissa människor är egocentriska och tänker inte på sina vänner.
Tjejen som jag råkade i luven med igår vill inte veta av mig alls.. och så kommer det troligen att förbliva.. Hur mycket mer kommer jag att orka... vad gör jag för fel...Ska kanske flytta från stan... Ebba skulle lika gärna kunna bo hos sin pappa på heltid. Det kanske är det bästa för henne, hon säger ju att hon inte vill bo hemma hos mig i vilket fall.. Urk vilka svåra beslut man måste ta hela tiden. Belsut som påverkar en så fruktansvärt mycket. Jag känner bara att livet spinner på i för snabb takt med allt för mycket negativa saker. Jag vill bort härifrån. Bort från personer som påstår sig vara ens vänner men som gör saker som sårar. Bort från allt!
Dagen då allt blev fel eller Premiär för Khan
Idag var det asså dax för det som många av oss har slitit med.. kanske inte ni mina vänner som inte är spexare. Dagen började hemskt.. ett stort jäkla bråk, pga att jag sa ifrån att jag hade för mycket att göra så jag klarade inte av alla de uppgifter som hade ålagts mig. Detta bråk resulterade i att jag har blivit avstängd från logen, vilket jag tycker är hemskt hemskt tråkigt. För jag trivs med att hjälpa till att avstressa stressiga söta rara skådisar. Tyvärr kommer detta nog inte att ändras på, mycket tragiskt och ledsamt.
Trots detta gick jag upp till aulan och såg akt 2, akt 1 sydde jag på min kjol med hjälp av två schysssta brudar. Trots att jag lessen i själen är så hängde jag med till sittningen.. var väl inte helt lyckat för mig, men men...
Själv spexet var kalas bra... hur skoj som helst att se.. längtar verkligen till torsdag nästa vecka då jag, Ebba o min bror ska se hela spexet. :-D
Men nu är det sovdax som gäller...
Trots detta gick jag upp till aulan och såg akt 2, akt 1 sydde jag på min kjol med hjälp av två schysssta brudar. Trots att jag lessen i själen är så hängde jag med till sittningen.. var väl inte helt lyckat för mig, men men...
Själv spexet var kalas bra... hur skoj som helst att se.. längtar verkligen till torsdag nästa vecka då jag, Ebba o min bror ska se hela spexet. :-D
Men nu är det sovdax som gäller...
fredag, mars 17, 2006
dagen innan premiären
Idag har det varit genrep, gick väl rätt okej. Men jag orkar inte längre, har nu suttit o slitit sen i måndags i många timmar. Men när när det oftast känns som om det bara är jag som sliter så blir det inte skoj alls.. De två andra tjejerna sätter sig ner och syr på sina egna kläder i första hand, när det väl borde vara skådisarnas kläder som prioriteras. Till saken hör det att bägge har premiärkläder sen åren innan. Det har inte jag. Min kjol med matchade överdel fungerar inte alls.. den är helt enkelt skit ful. Jag har redan betalt premiärfesten men har inga kläder att ha på mig, jag känner mig helt slutkörd, satt och grät i min kompis bil på väg hem (det tar typ 10 min att gå hem, med bil öh 3 min) Usch jag vet verkligen varken ut eller in men än att jag är enormt enormt mega trötter. Vill bara sova resten av helgen. Är så jäkla jäkla trött... Får se hur det blir i morgon om jag orkar vara med på premiären eller inte...
torsdag, mars 16, 2006
torsdag 5 dag....
Bryter inte trenden i dag heller. Idag har det varit en mycket lååååång dag, troligen för att jag inte bara har spexat och fixat plugg (dock var det inte ens micro stort plugg..utan mindre) utan jag har även jobbat idag. Tyvärr var det väldigt rörigt i klassen idag där jag var, men det är inte så ovanligt för denna klass så jag tar det inte som en personligt nederlag.
Efter 4,5 timmar utan rast så slutade jag för att springa på stan i små ärenden till mig själv men mestadels till kostym i spexet. Sen så upp till skolan och träffa specialpedagogen och kursansvarige för denna kurs i läs och skriv för att på något sätt få mig att förstå alla dessa taxar som springer i svenskan och som jag inte förstår varför de ska göra det.. Jaja får se om jag förstår något bättre efter morgondagens seminarium.
Massa spexpyssel idag igen och sen hem i denna sena timma.. och upptäcka att min påse med räkskal inte hade följt med mig ut i morse så nu luktar det inte så gott här hemma.. men jag orkar verkligen inte gå ut med sopporna.. suck.. jaja får väl skylla mig själv .. men nu lite OC sen söva sova natten lång till i morgon arla stund....
Efter 4,5 timmar utan rast så slutade jag för att springa på stan i små ärenden till mig själv men mestadels till kostym i spexet. Sen så upp till skolan och träffa specialpedagogen och kursansvarige för denna kurs i läs och skriv för att på något sätt få mig att förstå alla dessa taxar som springer i svenskan och som jag inte förstår varför de ska göra det.. Jaja får se om jag förstår något bättre efter morgondagens seminarium.
Massa spexpyssel idag igen och sen hem i denna sena timma.. och upptäcka att min påse med räkskal inte hade följt med mig ut i morse så nu luktar det inte så gott här hemma.. men jag orkar verkligen inte gå ut med sopporna.. suck.. jaja får väl skylla mig själv .. men nu lite OC sen söva sova natten lång till i morgon arla stund....
onsdag, mars 15, 2006
onsdag 4 dagen....
Jaha då var jag här å tjatade lite till om SPEX. Idag har det väl gått si så där måste jag säga... Vet inte var min hjärna har varit, två gånger har jag sytt på trycknappar fel, jag blir så trött... men nu e jag hemma å ska faktiskt lägga mig och sova i min sköna goa säng. I morgon är en ny dag.
En sak som jag tycker är konstigt och det är att jag sökt min lärare idag, på telefon utan resultat, så jag skickade iväg ett mail där jag verkligen talade om att jag behövde få tag på henne. Men hon har inte svarat på mitt mail. Suck säger jag.. blir så trötter.. har för mycket att göra helt enkelt. Hoppas att det blir bättre efter lördagen. Men innan denna dag är jag fortfarande mycket nervös.. oj oj.. vad ska jag ha på mig.. :-S
Samt att träffa visa människor är faktiskt en faktor till att jag är mega nervös. Själva premiären är jag inte lika nervös för.. och det beror väl mycket på det att jag har svårt att sova.. men jag ska göra ett försök nu ivf :-D
En sak som jag tycker är konstigt och det är att jag sökt min lärare idag, på telefon utan resultat, så jag skickade iväg ett mail där jag verkligen talade om att jag behövde få tag på henne. Men hon har inte svarat på mitt mail. Suck säger jag.. blir så trötter.. har för mycket att göra helt enkelt. Hoppas att det blir bättre efter lördagen. Men innan denna dag är jag fortfarande mycket nervös.. oj oj.. vad ska jag ha på mig.. :-S
Samt att träffa visa människor är faktiskt en faktor till att jag är mega nervös. Själva premiären är jag inte lika nervös för.. och det beror väl mycket på det att jag har svårt att sova.. men jag ska göra ett försök nu ivf :-D
tisdag, mars 14, 2006
tisdag 3 dagen i aulan
Jag kommer nog att bli lite tjatig så här inför permiären på lördag. Men det känns verkigen som om jag bor i aulan. Idag har det inte gått lysande måste jag säga. Fattade inte föreläsningen, läraren antydde att denna kurs (läs o skriv) kanske inte var något för en dyslektisk person att läsa utan jag skulle nog enbart hålla mig till de olika specialpedagogiska perspektiven som finns. Så jag gick, ids inte med att inte förstå. Vaddå fonetik, syntax osv..? Jag fattar verkligen inte avkodning systemet, jag bara läser och så fungerar det rätt hyfsat. Jag vill förstå vad det står böckerna men det fungerar verkligen inte, min hjärna strejkar. Grammatik har aldrig varit min starka sida, för att inte tala om de hemska engelska lektionerna med de dära fonetiska övningarna.. oj oj jag fattar nog fortfarande inte ens 4 klassen engelska bok vad det gäller det grammatiksa ljudgrejserna. Nä tacka vet jag ett provosoriskt kostym rum i en aula. Där vet jag öh iof inte heller vad tusingen jag håller på med :-P
Men det är ändå bättre än dessa psykade specialpedagogik tjofräsen.
De skorna idag jag håller på att göra går käpprätt åt snömannens fotspår, de är värre än värst. Jag undrar jag hur detta ska sluta. Kan inte skådisarna helt enkelt ha rosa badtofflor på sig, helst de manliga skådispelarna, tycker jag öh skulle passa till karatärerna :-P
Eller inte.....
Trots kanske inte en helt lyckad dag så måste jag bara komma ihåg vad Jennifer sa idag, Det är så skönt att du är här, du pysslar och grejar med mig och det känns tryggt...Kanske inte ordagrannt.. men något i den stilen var det.. och det e skoj å höra.
Nä nu ska en trött förvirrad människa gå å sova, för att vakna upp i morgon till en ny aula dag, och ytterligare ett steg närmare premiären. :-S
Men det är ändå bättre än dessa psykade specialpedagogik tjofräsen.
De skorna idag jag håller på att göra går käpprätt åt snömannens fotspår, de är värre än värst. Jag undrar jag hur detta ska sluta. Kan inte skådisarna helt enkelt ha rosa badtofflor på sig, helst de manliga skådispelarna, tycker jag öh skulle passa till karatärerna :-P
Eller inte.....
Trots kanske inte en helt lyckad dag så måste jag bara komma ihåg vad Jennifer sa idag, Det är så skönt att du är här, du pysslar och grejar med mig och det känns tryggt...Kanske inte ordagrannt.. men något i den stilen var det.. och det e skoj å höra.
Nä nu ska en trött förvirrad människa gå å sova, för att vakna upp i morgon till en ny aula dag, och ytterligare ett steg närmare premiären. :-S
måndag, mars 13, 2006
2:a dagen i aulan
Igår söndag flyttade spexet in i universitets aulan. Jag o Ebbis var där och hjälpte till lite granna på förmiddagen men gick sedan sålunda hem vid två tiden för att göra pannkakor och leka.
Idag har jag i stort sett bott i kostyms lilla vrå i aulan. Kom dit vid 11 tiden och hemma nu.. öh kl 23. Många timnmar blir det och själv tycker jag inte att jag har hunnit gjort mycket alls. Men det kan ju faktiskt bero på att största delen idag (på eftermiddagen) har det bara varit jag som har fixat med kostymerna, då de andra varit på andra håll. Jag måste faktiskt erkänna att jag inte tror att vi hinner klart till på fredag. Detta skrämmer mig lite grann.. fast alla andra verkar ta det hela med ro, vilket jag verkligen inte fattar. Inte nog med att vi har massor av smågrejs som ska fixas.. öh jag har inget att sätta på mig på lördag på premiär sittningen iom att min två delade premiär dress inte är klar.. visst det sitter ihop men mer än så gör den inte.. SUCK Trött och panikartade känslor ...
Tröttheten kommer jag sonika råda bot på genom att gå och sova nu.. Imorgon en lååååångt dag med skola och spex i en salig blandning.
Idag har jag i stort sett bott i kostyms lilla vrå i aulan. Kom dit vid 11 tiden och hemma nu.. öh kl 23. Många timnmar blir det och själv tycker jag inte att jag har hunnit gjort mycket alls. Men det kan ju faktiskt bero på att största delen idag (på eftermiddagen) har det bara varit jag som har fixat med kostymerna, då de andra varit på andra håll. Jag måste faktiskt erkänna att jag inte tror att vi hinner klart till på fredag. Detta skrämmer mig lite grann.. fast alla andra verkar ta det hela med ro, vilket jag verkligen inte fattar. Inte nog med att vi har massor av smågrejs som ska fixas.. öh jag har inget att sätta på mig på lördag på premiär sittningen iom att min två delade premiär dress inte är klar.. visst det sitter ihop men mer än så gör den inte.. SUCK Trött och panikartade känslor ...
Tröttheten kommer jag sonika råda bot på genom att gå och sova nu.. Imorgon en lååååångt dag med skola och spex i en salig blandning.
lördag, mars 11, 2006
tiden springer iväg
Skäms nästan lite grann.. var så jätte länge sen jag tillät mig att sätta mig här och skriva ett par rader. Helt enkelt därför att jag har varit sjuk och sen har tiden bara sprungit sin kos. Jag förstår helt enkelt inte hur ens liv kan gå så fort förbi, jag hinner inte riktigt njuta av livet små goda studer. Fast ikväll har det varit mycket trevligt, haft en hel hög med tjejpolare på besök. Bara softat (de förfestade iof) och kollat på mellofestivalen.. hehe inte så mycket lyssnade blev det dock, men det är trevligt ändå. :-D
I går var en annan tjejpolare här som jag inte träffat på jätte länge, första gången i år faktiskt. Vi båda tyckte väl att det är synd att man inte tar sig tid att umgås oftare. Men hon har sitt jobb o hästar med mera, och hehe jag har ju apmycket att göra.
Sjuk har jag väl igentligen inte varit i den bemärkelsen att jag har legat med feber eller liknade utan jag har väl i stort sett gått in i väggen som det så fint heter.. men idag 1,5 vecka senare känner jag att det är lite bättre. Men tyvärr har jag fått stress tinutus, mh borde nog lyssna bättre på vad min kropp säger åt mig att göra.
Men just nu känns det som om jag inte hinner ta det lugnt.. Är ju premiär snart, samt så är det mycket i skolan.. helst med tanke på att jag inte har pluggat det jag borde.. så jag öh ligger efter lite. Fast jag har ju fått godkänt på första delkursen denna termin, så nu är det "bara" 25p kvar att klara.. hehe mycket mycket för mycket å läsa 30p..
Nä nu sova.. och förhoppningsvis kommer jag att skärpa mig å skriva lite oftare här. men hehe vet ju inte iof om det är någon som läser detta... Om ngn läser så ha det super gött... :-P
I går var en annan tjejpolare här som jag inte träffat på jätte länge, första gången i år faktiskt. Vi båda tyckte väl att det är synd att man inte tar sig tid att umgås oftare. Men hon har sitt jobb o hästar med mera, och hehe jag har ju apmycket att göra.
Sjuk har jag väl igentligen inte varit i den bemärkelsen att jag har legat med feber eller liknade utan jag har väl i stort sett gått in i väggen som det så fint heter.. men idag 1,5 vecka senare känner jag att det är lite bättre. Men tyvärr har jag fått stress tinutus, mh borde nog lyssna bättre på vad min kropp säger åt mig att göra.
Men just nu känns det som om jag inte hinner ta det lugnt.. Är ju premiär snart, samt så är det mycket i skolan.. helst med tanke på att jag inte har pluggat det jag borde.. så jag öh ligger efter lite. Fast jag har ju fått godkänt på första delkursen denna termin, så nu är det "bara" 25p kvar att klara.. hehe mycket mycket för mycket å läsa 30p..
Nä nu sova.. och förhoppningsvis kommer jag att skärpa mig å skriva lite oftare här. men hehe vet ju inte iof om det är någon som läser detta... Om ngn läser så ha det super gött... :-P
onsdag, februari 22, 2006
FUM
Trots en riktigt lugn och skön helg så har jag inte skrivit något i min blogg förän nu. Igår var det fullmäktigemöte och återigen var det för få personer där för att kunna genomföra mötet. Jag blir faktiskt lite sur på folk som har tackat ja till att sitta i FUM och ändå behagar det i stort sett aldrig dyka upp. Vilket jäkla slöseri med allas våran tid. Tur att jag inte ska sitta i FUM till nästa år, dock har det inte alltid vara så här, utan i mina tre år som aktiv inom kåren är nog detta det sämsta FUM året. Då menar jag att det är oftast samma personer som argumenterar samt att det händer att vi måste boka om möten iom för få deltaganden. Jag har fått ändra på hela min vecka nästa vecka pga att mötet blir på måndag. Suck ids inte snart, tar för mycket av ens kraft. Dock känner jag mig själv och jag vet att jag kommer att infinna mig där på måndag liksom jag kommer att infinna mig på mitt sista fullmäktigemöte i mars. Ska bli intressant och se vilka man kan rösta på i vår.
Idag har däremot varit en rolig dag, for till IKEA och handlade lite grejor. Äntligen ska jag sy gardiner till mitt sovrum, har bara tagit öh typ 9 månader. Ska bli trevligt med gardiner där inne igen.
Idag har däremot varit en rolig dag, for till IKEA och handlade lite grejor. Äntligen ska jag sy gardiner till mitt sovrum, har bara tagit öh typ 9 månader. Ska bli trevligt med gardiner där inne igen.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
