Noll koll

Jaha då har jag börjat med detta då, kan ju undra varför igentligen. Vilka kommer å vilja läsa mina rader som kommer troligen att vara lika röriga som mitt sinne.. Men tänkte för en stund så här på lördagskvällen/natten att det skulle vara skoj o prova. Finner jag det inte tilltalade är det ju bara att sluta, hur lätt som helst o göra som man själv vill här. De som inte finner denna sida tilltalade, får helt enkelt surfa vidare.

För bara några dagar sen visste jag inte ens vad en blogg var, men har fattat det som att det är en dagbok som är till för alla å läsa. Med andra ord är tiden förbi när man sitter på sin kammare och skriver privata saker, här ska vara öppet för alla och ta del av. Men hur kommer det sig då att jag som är en mycket öppen person ändå sällan blir inbjuden till aktiviter av olika slag. Enskilda aktiviteter som man inte blir bjuden på är inte så mycket att hänga läpp för. Dock när fenomenet uppstår år ut och år in, och man rådfrågar med sina vänner och deras svar.. ja, jag vet inte.. men ta det inte personligt. Öh om man inte ska ta sådana saker personlig.. vad tusan är det som är personligt då kan man undra?
Helt enkelt det är personligt och frågan som följer vad tusan gör jag för fel? Fick höra idag på en öh "pub" att jag tydligen far med skitsnack och osanningar, vilket inte stämmer.. visst kanske man snackar ibland.. men inte mer än vad folk i allmänhet gör och förhoppningsviss mindre än det också.
Den andra förklaringen var att ja du kanske är för personlig, för rätt fram, folk kan inte ta det. Men är det då inte falsk utav de personer och låtsas trivas med mig och vara vänliga men samtidigt ja typ frysa ut en? Man kanske i slutändan har det bättre helt själv. Dock är jag en mycket socialperson, och som alla andra människor har jag mina sidor Det är inte lätt att vara ensam - men det kan vara dubbelt så svårt att vara två.