ett mynt har två sidor

Var i Dalarna i helgen, umgicks med familj och vänner. Första gången på länge som om det känns som om Borlänge kan ge något mer än bara träff med familjen, inte för att det är något större fel i det i och för sig.. men alltid skoj att skaffa nya vänner, återskapa kontaken gamla vänner. Underbart är livet i mellan åt, allt flyter på... eller allt och allt.. haha det mesta i vilket fall.

Just idag skulle det ha varit rätt skönt att haft någon som väntat hemma, blivit ompysslad lite extra. Kanske väckt med en kopp te på morgonkvisten, och hemlagad mat när man kom hem från jobbet. I vanliga fall spelar det kanske inte så stor roll, visst skulle det vara skönt att bli ompysslad så mellan varven, och självklart göra detsamma tillbax till någon.. men just idag hade det varit extra trevligt. Inte för att dagen har varit dålig.. inte alls. Skönt på jobbet, gemytlig stämning, underbar fika stund på kvällen med en go tjejkompis, snack i telefon med annan go tjejkompis... så nä dagen har inte varit dålig. Men ändå, en gång om året vill man, i vilket fall jag bli extra ompysslad, extra omhuldad, extra kramad... osv.. betyder mer än gåvor man får..

Men men lever man det livet jag lever, singel livet alltså är det svårt att ha sådana krav, singel livet har sina fördelar men som sagt även sina nackdelar. Likväl som allt annat i livet har.

pluggstressen finns här

Idag är jag såå trött så trött. Förstår inte, har ju varit så pigg den senaste tiden. Lite för pigg, inte sovit på nätterna osv.. så igentligen är det inte så konstigt om jag är trött idag. Nackdelen är att jag inte får något gjort, vilket innebär, ingen ridning för mig i morgon. Jag måste plugga plugga... Har fortfarande inte tagit något poäng denna tremin, jag blir galen. Ligger och tänker på detta hela nätterna lång, det blir inte bättre av att jag inte sover ordentligt. Inte blir det bättre av att jag vet att det är två tio pängskurser vilka ingen av de är avslutade. Hur ska jag ha kunnat tagit några poäng då. Men mina andra kurser som ligger där bakom mig, halvfärdiga och bara väntar. Dessa kurser tär på mig. Jag vill bli klar, få en ny start, få ny energi.

Dock inte sagt att jag vantrivs med livet för det gör jag inte. Livet är underbart, underbara vänner, bra arbetskamrater osv. Även om jag är intresserad av en kille som inte är intresserad av mig, vad jag vet, så är livet underbart. En kille ska inte skälpa mig själv, en partner ska förgylla ens liv inte styra det. Även om det är trist att man faller för killar som inte ser annat än vänskap hos en. Fast i detta fall vet jag faktiskt inte ett dyft vad han tycker, gillar han mig så lär jag väl märka det förr eller senare, jag kommer dock inte att ta steget och visa vad jag tycker.. inte först, inte denna gång.

Nu lunch sen hämta dottern min =)

Balkongen min

Vet inte vad jag ska tycka och tänka, upptäckte igår att min ex make är förlovad med kvinnan som han hade när vi var gifta. Jag tycker inte om honom på det sättet har inte gjort det på flera år. Är fortfarande dock involverad i hans liv i och med våran underbara dotter. Kasnke är bra att jag inte vet vad jag tycker och tänker för det måste innebära att haha jag inte tycker och tänker något om detta. Vilket är enormt skönt. =) Därför känns det bättre och berätta om min fin fina balkong.

Fixade till min balkong igår, golvet fick grön matta, mjukt och gosigt att gå på. Balkonglådorna fick fina blommor, tog kort på det men blidde inte lika fina så ni får tro på mitt ord. Det blidde fin fint

Nu ska jag göra mig i ordning för denna dag, plugg, hämta cykel som blev vanaliserad, fixa lite på stan, åka till Kumla till Ch, sen far vi till Norrköping och köper en sadel och sedan åker vi till Linköping för att träffa en ny gammal vän till mig. Så denna dag är verkligen fullsmäckad.

Livet leker solen skiner och haha plugget går sakta men säkert framåt =)

cykel

Jag var sååååå glad hade äntligen köpt en cykel, en som var röd o fin. Jag var stolt, äntligen sen cykelolyckan lucia 2004 ägde jag en cykel igen. För att vara på den säkra sidan så köpte jag även hjälm. Varit mycket duktig den gångna veckan och använt hjälmen. Men igår utanför Ica där jag bor, så blev min fina nya cykel vandaliserad av vandaler... sorg i hjärtat lämnade jag min fina röda cykel till cykelhandlaren idag. Får förhoppningsvis hämta den i morgon min fina röda cykel.

millenium

Jaha då har man äntligen återigen kommit in i den moderna världen, med andra ord jag har fått internet hemma. Fast har lovat mig själv att inte bli lika fast som tidigare i internet världen. Jag ska lära mig att datorn inte behöver stå på varje dag, utan man behöver bara slå på den när man tänker använda den. Behöver inte vara anträffbar på msn varenda sekund man är hemma. Får hoppas att jag kan hålla det bara =)

Nu ska jag ivf äta lite.. är lite hungrig efter att ha snurrar runt på stan, glömt min kasse med inhandlade saker med plånbok i, och en födelsedagspresent på din sko... Jäktigt att cykla tillbax till affären medan en liten panikartad fjäril ligger i magen. Grejor för över 400.- i kassen samt min plånbok.. jisses skulle de ligga kvar, har ju ändå gått 30 min. Men jag hade tur *glad* fick min kasse och dagen slutade lyckligt. Fast iof ska jag skriva på min c uppsats ikväll en stund.. ska vara inlämnad i morgon, första utkastet alltså. Men först mat i min mage.

stolt mor

Nu är jag nog en stolt mor, fast jag var nog stoltare i söndags när det hände. Min dotter har varit rätt så rädd för att cykla utan stödhjul. Började redan förra sommaren när hon vill prova att cykla utan stödhjul och något hände, vad vet jag inte då jag inte var med. Hon har verkligen varit livrädd, men så i söndags lossade det. Plötsligt hittade hon balansen och kunde cykla utan att jag höll i henne, och ändå har vi inte hunnit träna speciellt mycket. Ebba var enormt stolt. Var skoj att se henne, dock kan jag väl säga att hon inte riktigt behörskar konsten att cykla och svänga samtidigt, eller att bromsa, men det kommer nog nu när hon äntligen inte är rädd längre.

Förra veckan fick jag ett brev, ett brev som gjorde mig enormt glad. En av mina aldra bästa vänner och äldsta vänner ska gifta sig i Västerbotten i sommar. Ska bli enormt skoj och nervöst då hehe jag ska hålla tal och grejer.. Min dotter ser också framemot det, fast hon är lite orolig hur bruden ska hålla reda på sitt långa släpp, för i min dotters värld så har alla brudar långa släpp. Hela helgen har Ebba klätt upp sig i sin prinsessklänning och haft krona på sig, fixat slöja och donat och grejat. Själv har jag börjat att fundera på; vad ska jag säga i talet, känner inte hennes blivande make, och själva har vi inte umgåts på flera år ordentligt iom att jag bor i Närke och hon i Västerbotten. Vad ska man ge i bröllopps present.. mm svårt är det att komma på något orginellt annorlunda men givande eller ivf ska det vara något man kan le åt.. jag har några egna uppslag på vad jag skulle kunna ge men det kan jag ju inte skriva här, för min väninnan kan ju råka titta förbi min blogg... :-P

Nä nu ska jag gå på seminarium för att sen gå hem o tråna efter internet hemma.. fast måste erkänna att jag tycker det är rätt skönt att inte har internet hemma längre. hinner med annat istället, har inte pressen att man ska vara uppkopplad.. fast samtidigt har man saknaden av sina vänner som man tyvärr idag bor för långt bort ifrån för att hinna med att träffas irl och då är chatt ett bra allternativ.. får se vad som händer i framtiden om jag får internet eller om jag beslutar mig för att slopa det hela. Den som lever får se..

Nu till seminariet och sedan ut en sväng o njuta av vårsolens härliga strålar.

fortfarande lever man på stenålder

Hemtelefon fixat tillbax ivilket fall. Comhem hade tydligen strul över hela landet, men efter att de fixade det hos dem själva så fick de flesta abonenter tillbax telefon.. men haha inte jag. Har tyvärr fortfarande inte internet hemma... suck hur drygt som helst. Nu påstår bredbandsbolaget att det är skanovas fel.. att de har slarvat bort min adress i deras datasystem, och de kan inte lova när och om jag någonsin kommer att få internet genom dem. Men de vill itne heller hjälpa mig genom att ta bort bindningstiden. Vilket i sin tur leder till att jag inte kan skaffa annat internet tills jag vet om de kan leverera eller inte leverera, har lixom inte råd att betala två internet abonemang. Men vad är en bal på slottet när man kan leva stenåldersliv hemma ;)

Var på Örebro spexet i veckan, det var skojsigt, grymt bra =)
Tack alla ni som har medverkat i årets produktion och att ni kunde ge mig o mina vänner som vad med ca tre timmar av härlig underhållning.

Nu ska jag slö surfa vidare, bäst att passa på när jag har tillgång till internet. Hinner inte gå upp till skolan så ofta, jobbar lite för mycket. Suck borde hehe jobba mindre och plugga mer tror jag... Men det hinns med.

modern kommunikation

Jaha då har man ingen hemtelefon längre heller. Går bra för mig =P Fast jag har inte gjort något igentligen mer än ha comhem som iptelefon leverantör. I tisdags försvann tonen i telefonen, går inte att ringa ut och går inte heller att ringa in. Eller jo.. signaler går fram men när man lyfter luren är det dött.... comhem tycker inte att de behöver fixa problemet verkar det som. Suck.. längtar tills all kommunikation hemma vid är fixad. Tålamod tålamod :-S

Idag och igår har jag jobbat på oru, mycket skojsigt att springa runt och informera blivande studenter hur det fungerar på ett läroverk. I morgon är det vanliga jobbet som gäller, sen blir det helg och förhoppningsvis inte lika förbenat ont i tandhelvetica, men det visar sig.

Nu ska jag gå från oru till dagis och hämta min underbara prinsessa, sen hem o laga mat, städa kanske tvätta lite... men just nu känner jag mig enormt trött. Ebba varit vaken av och till hela natten med jätte hosta... o tanden har värkt som vanligt. Längtar tills jag kan sova en hel natt. Det skulle vara helt enkelt underbart. Men får väl sova när jag blir gammal ;)

Får se nästa gång jag kommer hit och kan skriva lite... jobbar mycket nästa vecka och jobbar jag inte lär jag nog sitta med näsan i böckerna. Förutom den kväll jag ska gå och se spexet. Ska bli skoj och se vad de hittat på i år. =)
bye bye från stenåldersmänniska utan internet ;)

Internet världen

Tänkt vad fort man vänjer sig vid saker och ting. Har varit utan internet i fem dagar. Har blivit ett glapp när jag håller på och byter internetleverantör. Att inte ha internet hemma är konstigt, fast samtidigt skönt. Ingen dator som tar upp ens tid, inga chattande eller något annat som ex att slö surfa. Men samtidigt känner man sig begränsad att inte ha en egen uppkoppling. Vad kommer att visas idag på tv? Läsa tidningarna på morgonen som man brukar, har ju inte pappersupplagan. Vänner som försöker få tag i en.. mail som inte blir besvarat på en gång osv. Det skulle ta upp till två veckor att fixa problemet men jag känner att det inte är någon fara på taket, som sagt är en vanesak. Är nog rätt bra att inte låsa upp sig för mycket vid internetandet, får tid över till annat. Samt kan ju alltid sätta mig här på universitetet och kolla mail osv.

Jag har äntligen opererat bort min dumma visdomstand. Hände i torsdags, och gisses vilken tid det tog, över 1,5 timma och enligt tandläkaren så satt den ovanligt dumt och hårt till. Fick äta pencillin ett par dagar extra då en del av tanden fortfarande sitter kvar. Går fortfarande på värktabletter och kan inte äta ordenligt, känns lite konstigt när man måste dricka te med sugrör eller att äta med tesked.. haha men som tidigare nämnt så vänjer man sig vid visa saker rätt fort. å kanske är det lika dant med detta =P Kanske kommer även i fortsättningen dricka te med sugrör hehe.

Har tagit ledig i helgen, pga tandvärk.. har ju sett ut som Quasimodo, är dock bättre på den fronten i dag. Var skönt att vara ledig en hel helg, var mycket länge sedan jag var det känns det som. Har inte gjort mycket förutom att städa mina och Ebbas garderober. Hon växer så fort så måste rensa lite i klädesstorlekar. Ska hämta henne strax och se åka ner på stan en vända. Hade eventuellt en plan på att gå och se en barnfilm, men det verkar som om inga barnfilmer visas nu förän i slutet på mars. Förstår inte detta. Ibland går det hur många barnfilmer som helst på en och samma gång men sen helt plötsligt går det inga alls.. väldigt ojämnt tycker jag och trist. Blir ju iof bättre ju äldre hon blir, blir större utbud. Vi får väl hitta på något annat skoj.. fika är ju inte så skoj i dagsläget för mig men men finns ju annat att göra än å fika =)

Får se när jag bloggar nästa gång.. ni som läser ha det greajt i begynnande vårvädret (som jag hoppas kommer inom kort)

Till anonym!

Fått ett anonymt inlägg i inlägget nedanför(När?), har tagit bort det då jag anser att det är var så snällt!
Jag skrev om saker som har nyligen hänt, saker som varken jag eller mina vänner kan belastas för. Skyller inte på någon det som hände i dag i december, mer än den som misshandlade mig hemma i min egen lägenhet. Får jag inte skylla på den personen?
Får jag itne heller säga att den sista killen jag dejtade var lika som mina tidigare ex? När jag skrev att han inte var ett dugg bättre, vad vet du vad jag syftade till? Hur vet du vad mina ex har gjort?
Har jag beskylt mina tidigare vänner för något i inlägget nedanför? Nä jag skrev att jag saknade dem. Har jag beskyllt någon för mina eftersläppande poäng? Ja delvis min tand men det kanske även är fel att skylla på den? Vårens psykologiska aspekter skyller jag inte på någon, i det jag skrev.
Men jag antar att du som skrev anonymt ville såra mig, för att du vilken jag inte vet vem du är ogillar den jag är. Jag och mina vänner gillar den jag är, du vet inte vad jag har varit med om inte idag, inte igår och inte för över 20 år sedan. Har du något mer att säga så var vänlig och gör det icke anonymt. Eller rättare sagt om du ogillar mig så.. vad gör du i min blogg om du ogillar mig så?

När?

Svårt att skriva idag, har fått något problem med mitt ringfinger. Ont gör det i leden, men det som inte dödar...

Tanden är fortfarande inte bra, ska till käkkirurgen i veckan och bli fattig. Fattig lär jag även bli då även denna c uppsats krånglar, fast tror att det kanske kan ordna sig. Men nästan två veckor av enorm tandvärk, inflammation, pencillin, värktabletter så ligger jag efter. Ligger efter mer nu än tidigare. När ska man komma i fas? När ska jag känna att poängen rullar in? När ska jag återigen känna att jag kan ta en ledig kväll utan att få enormt dåligt samvete? Var tvungen för min egen hälsa att avboka en grej ikväll, som jag tror hade varit mycket intressant. Jag är lessen för det väninnan min.
Tvätten väntar på att bli upphängd eller har jag redan gjort det? Är för trött för att komma ihåg, för mycket i huvudet. När ska jag kunna sätta mig ner o känna att det är okej att ta det lugnt? När som sagt kommer jag att komma i fas? Allt för mycket i skolan sen i höstas och i somras som ligger efter.
Förra vårterminens psykiskologiska aspekter satt i betydligt längre än vad jag någonsin trodde. När jag väl hittade delvis mig själv igen, upptäcker jag att killen jag gillar o dejtar inte är ett dugg bättre än några av mina andra ex. Började få tilltro till mig själv igen i slutet av höstterminen, men då kommer nästa smäll. Denna gång en riktig smäll, en som känns, en som gör så man faller som en fura på hallgolvet, en som gör att man flyger ofrivilligt. En smäll som kommer att sitta i lång tid framöver. Nya vänner som inte orkar hjälpa till med spillrorna efter smällen, som jag inte förkännar, som ingen förkännar, inte en sådan smäll. Idag finns endast saknaden kvar av det som fanns hos nya vänner innan smällen. Saknaden finns även kvar av de gamla vänner. Saknaden av människor som kommer och går i ens liv. När ska även jag kunna finna frid? När ska även jag kunna finna en livskamrat? När ska även jag kunna få en stabil tillvaro, en tillvaro som inte rämnar pga gammalt bagage.

Jag hoppas att jag någon gång kommer att ha en städad väska, en väska som är lättare att bära en den jag bär idag. Fast idag mår jag onekligen bra (bortsett från fingret och tanden). Jag har vänner som är verkliga, jag har vänner som inte är som de vänner jag haft förr. Jag trivs till stora delar med mitt liv. Men har för många måsten, har för många poängen som ligger och släpar, och efter torsdagen kommer jag att ha för dålig ekonomi och förhoppningsvis en tand mindre.
Men när kommer mina eftersläppande poäng bli färre? Ja när?

väntetider

Ska man bli dålig så är det inte att få tandvärk ivf. Blev remitterad i september till käkkirurgen, skulle ha fått komma in inom 6 månader... dessa 6 månader blir bra mycket längre. De håller just på att ta in juni/juli patienterna. Så om jag har tur kanske jag kan få komma in innan alla semestrar börjar. Men ack vad ont jag kommer att ha. Röntgade tanden igår, tandläkaren har inte en suck att dra bort den, visdomstanden alltså. Den måste opereras bort, AJAJAj!!!
Vill inte, men vill inte heller ha så här ont, kan inte koncentrera mig på att plugga, kan itne jobba då jag går på värktabletter som förr hade varningstriangel på förpakningen. Kan hoppas att pencillinet kommer att hjälpa lite grann.. det enda jag kan göra nu är och vänta... vänta på att få komma in, vänta på att det ska bli bättre, och vänta på att lärarna har förselse att jag kommer att lämna in sent, mitt pm som skulle varit inne i måndags.

I morgon far vi till Borlänge, kanske kan plugga där hoppas.. men nu är det kvällsfika som gäller sen sova sängen o sen packa o greja i morgon.. trött e man... å inte några poäng än har man tagit denna termin :(
Men tur att det är vår så att det är ljusare för var dag som går ;)

Tandvärk

Tandvärk är ett gissel, helst om inte tandläkaren kan dra ut den dumma tanden. Har väntat på att få komma in till käkkirurgen sen i september, idag när det blev riktigt akut får jag fortfarande inte komma in. och tandläkaren kan fortfarande inte göra något mer än och göra rent ordenligt. Suck!!
Tänk att vi lever i ett modernt samhälle och att det tydligen är stört omöjligt att få dra ut en visdomstand. Det känns rätt löjligt att gå hem från jobbet pga en tand. Men hade så grymt ont så jag mådde illa. Har fortfarande ont med går på kraftiga värktabletter så smärtan är lite mer uthärdligt. Men i morgon ska jag jobba igen, kan hoppas att det tandläkaren gjorde i morse gör så att värken lättar och huvudet inte känns som en fotboll efter en fotbollsmatch.

Annars i mitt liv rullar det på, nu blir det iof lite förseningar i plugget iom att jag inte kunnat pluggat idag då huvudet är som det är. Men förhoppningsvis ska mitt pm bli klart i tid, annars bara ett par timmar försenat. För ovanlighetens skull tar jag livet med tja en klackspark, ingen idee att hetsa upp sig för att inte allt går som man planerat. Det kommer en tid då saker och ting ordnar sig ändå =)

I går var jag och hoppträdande på "min" lilla bustjockis Amira. Det var typ 10 år sedan jag hoppade, och det var ett tag sedan Amira hoppade med. Hon är ju ett livigt arabsto i skogen och oj oj vad hon höll på igår. Tror att hon trodde att hon var en rodeo häst. Men ack vad jag kände att min balans var kämprätt åt skogen, måste verkligen träna upp balansen, stackars lilla häst som fick stå ut med mig på ryggen. Fast iof om hon inte hade bockat så förbenat mycket så hade jag ju inte flygit runt 1,5 meter ovanför henne heller haha.. Det var helt otroligt att jag inte trillade av en enda gång. Trodde minst en 1000 gånger att nu flyger jag.. men icke då.. jag satt kvar. Men jag tror att jag o Amira måste träna mycket med varandra för att få till en bra harmoni. Sista gången vi hoppade fick vi till en riktigt skön galopp efteråt. Snacka vilken känsla.. fast haha jag blidde så förvånad så jag stannade henne.. hade kanske så här i efter hand låtit henne galopperat lite till. Men man kan alltid vara efterklok. Längtar till våren då vi kan rida lite oftare, för då har jag troligen kommit ikapp med saker som ligger efter.

Nu ska jag softa... sen sova.. men först vill jag tacka två underbara personer som hjälpt mig speciellt idag. Vad skulle jag ha gjort utan er kan jag undra.. tack ni underbara Kjell och Anders =)

Å tack Christina för jag fick följa med igår, är gärna med å "flyger" flera gånger ;)
Puss puss

gångna helgen

Tänk att helger alltid är för korta, trots att min och Ebbas helg började strax efter kl 13 i fredags, så kändes det som om den var över i en blickning. Helgen har varit bra, med fredags shoping, och fika på stan. Pulka åk och bio på lördagen med Ebbas kompis och hennes mor. Skoj att se Min vän Charlotte, fast jag måste säga att den var precis som Wilbur var när jag var liten. Samma handling dock med ny teknik så visst var den bra, det är en bra story. Hehe om man har barnasinnet kvar, vilket jag nog alltid kommer ha. Är nog barnsligt förtjust i barnfilmer.

Idag har det varit pulka åkning, lek inne med en av Ebbas kompisar och simskola. Så nu är man lite trött. Borde plugga, men orkar faktiskt inte. Har insett att det är nog en ren omöjlighet att fixa de 50p till i sommar, kan nog fixa dem till augusti. Men kommer ändå inte att ge upp, försöka göra det som jag har planerat. Men det skulle gå så mycket enklare om jag inte vore så förbenat trötter. Jaja det är bara att kämpa vidare och ta en sak åt gången och hoppas på det bästa.

Kommande vecka kommer att bli hektiskt, redan fullbokad varje dag i 6 dagar. Söndag inget å så kommer det att vara, måste vara hemma o bara vara. Samt självklart plugga. Ska ju skriva ett pm till nästa måndag på ca 6sidor, och knappa veckan därefter skriva ett pm till på ett par sidor mer. Jaja det är bara som sagt att göra sitt bästa och sen hoppas på det bästa. Haha det är tur att man är lycklig och singel så man inte har någon som väntar på en här hemma den kommande veckan. Ebba far ju som vanligt till far sin i morgon, men gissar iof på att det inte blir så mycket plugg iveckan iom att jag slutar kl 18 varje dag förutom två.

Nu är det CSI sen sova tidigt ikväll, kanske kanske vaknar utvilad i morgon haha om inte Ebba återigen bestämmer sig för å sova i min säng. Den gångna veckan har det varit gos mitt i natten, kuddkrig i sömnen eller annat stök.

Godnattsömn mycket viktigt för välbefinnandet =)

Tjuvar tjuvar här var det tjuvar

Då har man bott här i lägenheten i 3 år, flyttade hit 2004 i februari. Har varit 3 händelserika år och lär väl bli 3 händelserika år till i denna lya. Idag upptäckte jag att någon tydligen var mycket intresserad av vad jag har i mitt förråd, varför kan folk inte låta ens grejor vara. Så nu lär jag skriva en lista på saker som blev stulna. Ja jag säger då det, får se om jag får ersättning av försäkringsbolaget eller inte. .haha kanske inte är så mycket värdefullt där nere, och tjuvarna hjälpte faktiskt till att städa ur mitt förråd som länge skulle behövt en utresning.

Har insett att jag kanske inte hinner skriva allt jag bör måste skriva i plugget denna termin, suck fick en komplittering av ett inlämnat arbete, samt att de nya kurserna "kräver" sitt. Jaja det är väl bara att fortsätta att kämpa och beta av bit för bit och hoppas på det bästa. Hade dock varit en rejäl morot att fått 5p godkända istället för att behöva göra en komplittering även om den inte är så stor. Haha jag kanske kräver för mycket, fast det är ju tur att jag inte har någon i mitt liv just nu. Rätt skönt att vara singel och inget span eller något alls utan bara jag och alla mina "måsten". På tal om måsten så haha så diskar nog inte disken sig själv, kanske kan vara en god ide att fixa det och hänga upp tvätten. Som sagt många måsten är det i livet, hoppas att måstena försvinner delvis efter avklarad examen. Nedräkning pågår.... 50p kvar ;)

semester

Min o min dotters första riktiga semester var helt underbart. Vi for en vecka till Teneriffa, första gången för Ebba utomlands, allt var mega spännande och det mesta var enormt roligt. Var lite trist att vi inte kunde bada där vi var. Det var farliga vattenströmmar, så flaggan var röd eller gul hela tiden. Men men det går att göra annat än att bada i havet även om en av grejerna att göra där borta var just att bada i havet.

Vi var till Europas största vatten djurpark, grymt bra var det.. haha vi satt dock lite för nära späckhuggarna så vi blev dygsura, ebba blidde lite ledsen med det gick över. Vi gjorde massa skoj, som jag nog inte tänker återge här. En del av det vi gjorde finns dokumenterat genom bilder på mitt fotogalleri, alvsol.pixbox.se för den som är intresserad av att se vad vi gjorde. och är ni intresserade av att veta hur det är att åka själv med en 5 åring så kan jag tala om att det är jätte skoj. Intesivt men skoj, vi kom varandra närmare än vad vi har varit tidigare och det är mycket bra tycker jag och även ebba hoppas jag.

Det var varmt och skönt utan någon press från någon där nere, önskar att det kunde vara lite så mer här hemma i Sverige men tyvärr är ju inte livet enkelt. Vi fick typ en chock när vi kom hem till Sverige.. visst jag hade läst NA på nätet så jag visste att det skulle vara kallt och snö men haha ändå blidde det som en chock. Som tur var hade vi vinterjackor, mössa o vantar, men dock inga vinterskor utan vi hade låga skor på oss.. inte bra alls. Men men att ta sig hem till Örebro gick ju bra ändå =) Här är jag nu, Ebba hos sin pappa for på en gång, så jag är home alone i 1,5 vecka. Rätt skönt för då hinner jag forhoppningsvis med en hel del pluggande. Haha målet är ju denna termin att plocka in 50p. 10p utbildningssociologi sen i somras, två 5p kurser sen i höstens pdic. och nu läser jag historia c, 20p samt att förstå sin samtid om 10p. Haha vi får se hur det går. Jag har ivf lämnat in två pm idag så nu är det bara å vänta på dommen. Blir jag godkänd så har jag i stort sett 15p vilket skulle vara en grym lättnad. men men.. jag kan inte göra så mkt mer än och vänta o fixa de två seminarieuppgifterna som måste in, innan jag kan få 10p till sociologi.

Det verkar som om jag kommer att få jobba ca 40 timmar/mån under våren. vilket är bra för ekonomin, får se om det kommer bli så mycket eller inte. Haha inser nog att jag inte kommer att hinna med så mycket annat än å plugga, jobba å ta hand om dottern min. Jag som vill rida på lilla goa busiga amirah med. Kan hoppas att jag hinner med det ändå på något sätt.

Nu ska jag dock inte skriva så mycket mer utan lägga mig tidigt så kanske min förkylning har en chans å försvinna ur min kropp. Så täppt i näsan så hualigen men så är det ju på vintern.

Ha det gött om du läst så här långt. Läser du min blogg? skriv gärna en rad i comments, kan vara lite skoj å se om det är ngn som läser =P
Fast iof skriver jag mest för min skull.. kanske skulle skaffa en hemlig blogg ;) Fast vet inte om det finns. jaja men ha det gott nu ivf för nu ska jag ha en dejt med john blund =)

skulle vilja...

Jag skulle vilja ha tillräckligt mycket pengar för att kunna ha råd med en bil. Om jag hade det så skulle jag kunna träna Amira mer regelbundet. Idag blir det lite hipp som happ, inte bra varken för henne eller mig. Men just nu är väl min största chans på en bil är om jag av någon händelse skulle vinna på lotteri, eller träffa söt singel vettig kille med bil. Haha inget av de alternativ låter speciellt trovärdigt. Så jag får nöja mig med å längta efter en egen bil.

Men det är inte det enda jag skulle vilja... skulle vara skönt om mina stackars 20p som släpar efter skulle bli skrivna någon gång, så jag ikapp kom. Men just nu känns det avlägset sååååå avlägset. men hälften av dem måste jag ta för å ta examen till sommaren.

Andra saker jag skulle vilja.. är att känna samhörighet med något, inte nödvändigtvis ett förhållande, utan det kan vara något. Känna att man som person blir saknad om man åker iväg, känna en samhörighet med något. men tror inte jag kommer att hitta detta än på flera år. Måste hitta mig själv, måste hitta bort från oru, där så många ogillar den jag är. Måste känna att jag tycker om mig själv, o hitta folk som gillar mig som jag är.

Haha hittar nog fler saker jag skulle vilja.. försoning med visa personer som av olika anledningar inte finns i mitt liv längre. De flesta av dessa personer har försvunnit delvis pga missförstånd, men även att jag bitvis mår så jäkla dåligt. Men jag orkar faktiskt inte mäkla fred med alla. o vissa personer har det gått för lång tid sedan olika åsikter sades, för att det någonsin kommer att bli som förut. Jag får helt enkelt bita i det sura äpplet.

Det jag skulle vilja göra är att åka utomlands med min dotter, vi har sparat sedan midsommras. Det skulle vara såååå härligt att bara åka iväg, men inte så lämpligt så här i terminsstart och med 20p eftersläppandes. Men haha vi åker på tisdag. Ska bli såååååååå super härligt att komma härifrån. Spännande att åka med lilla Ebba, 5år. Kommer väl inte att bli solsemester, men kommer förhoppningsvis bli helt underbart, bara vi två.

Allt annat som jag skulle vilja.. får helt enkelt vänta tills vi kommer hem. =)
Nu ska jag vila min arma kropp efter ca 1,5 mil på en hästrygg jag aldrig tidigare suttit på.

ögoninflammation

Ögoninflammation i form av en vagel inuti ögat, inte på franskanten, utan mitt under ögonlocket är inte skönt. Problemet verkar även komma på andra ögat.. jippi.. eller nä.. men men.. det som inte dödar... =P

Blir bara att skriva kort idag, ids inte så mycket mer. Är klar med religionssociologikursen, grymt skönt måste jag säga. Trodde ett tag att jag itne skulle ta några poäng alls denna termin som löper mot sitt slut. Tur ibland att man har fel. Saknar dock en god studiekamrat som jag tappad precis innan jul, jag hoppas att personen ifråga mår bra och får en bra vistelse utomlands. Saknar dig, vännen, tyvärr är det inte ömsesidigt. Men så kan det vara ibland.. sorry ni som kom i kläm imellan.

Ett steg närmare examen... snart så... =)

parasiter som tar ens inspiration

När kommer solen att lysa igen på mitt ansikte och allt blir så där varmt och skönt som bara solen kan göra. När kommer min livsglöd att komma tillbax för att stanna, inte enbart titta fram från en molnig himmel, utan jag vill att solen ska lysa med sitt starka härliga glöd som jag vet att den kan göra. Först då kommer livsglöden i mig att spira igen, först då kan jag kanske våga komma ut bland folk igen. Först då kanske jag kan stå ut med all den förakt som man känner, tills solen kommer fram är det hemmets vrå den trygaste platsen. Men här spirar inte inspirationen, här dör den, inträngt i en mörk vrå, tvingad att komma fram för att göra de förbenade poängen som ligger där och hetsar, hånar och tynger en. Detta ger in inspirationen ens en chans till att spira, utan tvärt om det tar mer och mer död på den.

Men vem bryr sig mer än jag om inte den kommer fram igen, haha det är nog inte någon, vem bryr sig mer än jag om jag klarar min examen, svaret är enkelt typ ingen. Är man som jag så är ens lott att ensam i världen vandra i hopp om att solen åter ska lysa klart o starkt o ta fram den livsglöd jag vet att jag har. Den livsglöd som gör att jag gärna skapar saker. Men en person har fått mig att känna mig som en parasit som lever av andra, parasiter behöver ingen sol, de tar död på allt runt omkring en. Osäkerheten inom mig gör att jag faktiskt tror att jag är en parasit, som aldrig någonsin har gett någon människa något annat än trassel i deras liv. Det finns ingen livsmanual för en parasit att förvandlas till en prinsessa/prins, för en parasit är och för blir en parasit tills den dagen parasitet inte finns i jordelivet längre.

Jag har träffat parasiter, som kommer hem till mig, äter här, tvättar här, bor här, lånar pengar som man aldrig får tillbax. De bara tar och tar och man ser inget slut på det hela. Aldrig trodde jag att någon skulle anse att jag är en sådan som utnytjar andra och inte ger något tillbax, men ack så fel man kan ha. Tack du som fick mig att inse att jag endast är en parasit (inte dina ord utan jag som fattade dig som det) parasiter har rätt att leva men inte mer än så.

Solen kommer kanske fram en dag och jagar bort parasiten jag, men jag känner mig inte som en sådan, jag försöker alltid hjälpa människor även om det är på bekostnad av mig själv, men men.. anser folk jag är en parasit så har jag nog dåligt självomdöme (eller va det nu heter) ... så parasiten väntar på att solen ska komma fram o förvandla en till något annat än en parasit som folk skyr

underbara du

Du får mig verkligen att må bättre, genom att bara vara du.. haha låter som jag är kär i dig, men så är inte fallet. Du är bara en så enormt god vän, en vänskap som har fördjupats under förra året, vilket jag är enormt tacksam för. Jag hoppas att vi ska ha enormt bra och lyckat år, 2007. Jag hoppas att jag ger något tillbax till dig osså, så jag inte beter mig som en parasit som suger ur din livskraft. En del människor får mig att känna mig som en parasit och jag vill verkligen inte vara det. Så jag hoppas inerligt att du inte tycker det.

2007 har inletts på ett mycket bättre sätt än förra årskiften så jag hoppas att hela året blir ett lyckat år, planer för året är att ta en lärarexamen till sommaren. Jobba på min älskade jobb (hatat av andra), mer kvalitetstid med min prinsessa, umgås med mina få men underbara, fantastiska vänner, hehe träna lilla tjockisen till tävlingskondition, samt få den ny startade förening att bli en bra och stabil förening som värnar om de intressen som vi har. Sist men inte minst, se till att min hälsa, psyke, fysik blir på topp. Hehe skulle inte sätta några nyårslöften men det som jag nämnt kan ju ses som sådana.

Godfortsättning alla!!

Skrittur på ängarna

Idag var jag o Ebba ute och skrittade lite. Den häst ebba red hade jag som hand häst. Hästarna skötte sig jätte bra, inte en reaktion när rådjuren skuttade på ängarna, inte heller när isen brast under dem. Vi hade varit ute i 40-45 min, då hehe lilla tjocka Amira (hästen jag red) fick lite spel. Hon tyckte det var dags att ta sig en galopp tur. Men det ville ju inte jag, stackars Ebba (5år) har ju precis börjat att rida, och sitter på en stor häst. Amira blidde lite sur, kikade mot Marozia, som i sin tur tog ett skutt eller om det var galoppsteg, jag vet inte satt med ryggen åt. Jag hör ett litet pip bakomryggen... Ser Ebba glida av, och hon försöker med all sin kraft sitta kvar i sadeln, Marozia hade stannat upp och försökte hjälpa Ebba att sitta kvar. I vilket fall såg de så ut, och Ebba tyckte det kändes som det med. Men stackars min lilla prinsessa har flugit av för första gången. Hon var rädd, och det är ju inte så konstigt men ett par minuter senare så satt hon på hästen igen. Dock lät jag bli att hoppa upp på Amira som fortfarande ansåg att man ska galoppera på åkrar och inte skritta. Sen att hon inte tänker på Ebba eller på att hon själv inte har blivit riden på ett tag tycks inte bekomma henne.

Jag hoppas verkligen att Amira kan hålla sig i skinnet nästa gång vi ska ut å skritta lite. Önskar att jag hade haft råd att skaffa en bra ponny till Ebba, en i lite mer rätt storlek till henne, samt en som kanske hon kan styra själv =P
Fast att skaffa häst just nu är helt ute ur bilden. Haha kan ju hoppas att man vinner på lotteri =P

jul

Jaha nu har typ äntligen denna dag gått, jag har överlevt en till jul. En jul i ensamhet, med vanliga vardagspyssel att sysselsätta mig med. Tackat nej till att gå över till en ny vän som bor här i tybble, av rädsla att bli lessen i ögat. Tackade även nej till att träffa en annan ny bekant, av rädsla att jag trampar in på en enligt mig väns terretorium. Vill inte såra denna person, vilket jag tydligen redan har gjort. Jag är rätt bra på att göra just det. Tydligen är jag specialist på att misstolka folk, eller att folk misstolkar mig. Därför gott folk blir min julklapp till er alla, att jag delvis att försvinna från era terretorium. För er som tänkt på det så har jag delvis redan gjort det, jag är inte längre engagerad i något på oru, grymt skönt. Fast tror att andra tycker det är ännu skönare, slippa mig. Det är så jag har kännt i vilket fall genom alla dessa år. Att jag inte är önskvärd, men jag har velat vara kvar för jag har trivts med att hålla på med studentpoltik, pr, kläder, med så mycket mera. Hur jag än har gjort och gör tycks folk fly mig, jag har aldrig riktigt hört hemma, varken sektions-, kår-, spexsmässigt eller ngt annat jag har pysslat med. Tack för den tid jag ändå fick vara delaktig på olika sätt, jag kommer förhoppningsvis att någon gång i framtiden se tillbax och enbart komma ihåg de bra studer. Jag hoppas att jag har lärt mig något av allt detta

- att hålla mig ur vägen
- att inte många gillar personer med stark framtoning
- att man inte ska vara sig själv
- att man måste passa in i det samhälliga mönstret
- att lära sig att stänga in sig själv/lägga band på sig
- att helt enkelt inte vara den man är utan att spela någon annan enbart för att passa in. Jag gillar inte att låssas vara någon jag inte är. Därför är det bättre att jag koncentrera mig på plugg, min prinsessa, mitt jobb och kanske en och annan ridtur på busiga Amira.

Jag hoppas verkligen att andra klarar av denna sociala falska dans som vi vuxna håller på med, jag gör det uppenbarligen inte. Beklagar allt jag ställt till med genom åren, alla jag sårat omedvetet (sårar ingen medvetet). Jag är hemskt lessen över om jag gjort någon illa genom att enbart vara mig själv utan att spela någon annan.

Haha fast det är väl inte någon som berörs av detta som läser det ändå men men.

Jag önskar er alla en riktig fortsatt skön helg.

Kram på eder alla.

Tillbaka blick

Ett avsnitt från ett av mina favorit program fick mig att komma ihåg lyckliga somrar i Hälsinglands underbara natur. Där nuet betyde mer än framtiden, där solens sköna strålar gjorde en brunbränd. När man kunde ligga ut en hel dag på en flotte och bara njuta av vågornas ljud. Skogens tystnad, eller ängens brus. Jag omgavs av naturens underbara värld, så väl ottan i ladugården till sena kvällar i vattnet och ibland på en bergstopp med utsikt ända till havet trots att många mil det var dit. Underbara vänner som man endast träffades under de få sommarmånaderna ett sommarlov är. Saknaden är stor efter denna tid. Tid att bara vara och njuta av allt, ibland slit med att fixa o dona på torpet, allt från att laga takpannor, rensa ogräs till att måla faluröd färg på vägarna.. men oj oj vad solbränd man blidde på ryggen. Hästarna mina kunde gå lösa på tomten, utan tråkiga stängsel, ibland fick mormor påhälsning genom köksfönstret av min nyfikna ponny eller haha getterna jag hade en sommar.
Underbara tider, där tid fanns till att njuta och morgondagens bekymmer var som bortblåsta. Ibland undrar jag om alla dessa somrar i ungdommens år är en dröm, eller var det verklighet. Tänk om jag kunde ge min dotter sådana somrar, men soliga sköna minnen som man bevarar resten av livet. Ett sommartorp med sjötomt och utedass och ingen dusch, är faktiskt rena ramma himmelriket.
Jag saknar den oas som jag hade då, för så enormt länge sedan. En tid som bleknar och bara kommer åter i minnenas värld.

hålet kommer finnas här ett tag till

Vilken vecka detta har varit, fast iof i mitt liv händer det oftast rätt mycket på en gång, ibland mkt positivt och allt som oftast mest negativ. Men denna vecka har det väl inte varit negativt iof, men ack så händelserikt. Ett samtal som jag har väntat på bra länge hände i veckan och mycket känslor kom fram, både innan, under och efter. Passar på och tackar till de som stöttat mig i veckan, utan er vet jag inte hur jag klarat av allt. Så super tack mina underbara goa vänner. =)

Var på fest igår, det var helt ok. Fast haha jag pratade på rätt ordentligt, gör jag allt som oftast främst om jag finner mig i en situation jag kanske inte riktigt känner mig bekväm med. Delvis var det väl så igår. Jätte skoj att lära känna lite nytt folk inget fel idet. Men tror faktiskt att jag börjar bli lite för gammal för å festa med så unga personer. Även om det gick bra och hitta vettiga konversationer ändå, så fanns känslan där.. var tusan gör jag här, borde vara nere på stan på en pub eller liknade och haha spana lite på killar. Haha fast det kanske mest var ölen som snackade, öl är inte bra eller kanske det är om man har någon att utöva den sexuallust som kommer krypandes efter ett par öl. Men har man inte det borde ölen stanna hemma i kylen för i slutändan ligger man i sin säng och mest känner sig frusterad och tillfälligt ensam och tja kanske tom lite patetiskt. Lär jag mig aldrig, blir jag aldrig vuxen, läker aldrig mina djupa sår i min själ.

oj har jag verkligen en själ fortfarande, visst har jag det. Fanns många tycks tro att de kan behandla mig hur som helst. Jag är trött på att vara en sargad själ, en person som inte många vill umgås med, inte många som verkligen uppskattar en för den man är utan att man behöver föreställa sig. Ett par bekanta till mig har tydligen gjort slut, ska jag höra av mig å säga något? nä varför ska jag göra det, de har inte brytt sig om hur jag mått i höst, eller i våras eller någonsin om jag ska vara ärlig. De är precis som så många andra på universitetet, hur man än beteer sig så vill de inte lära känna mig, mitt riktiga jag. De dömmer nog boken efter omslaget, med det är deras förlust, måste jag intala mig annars öppnas snart det svarta stora hållet igen.
Hålet jag inte längre kan visa för mina vänner att det fortfarnade finns kvar, jag orkar inte längre se dem oroa sig över mig. Därför måste jag bli en mästare i att dölja.. haha det kanske är tur att en av mina bästa vänninor har farit utomlands i tre veckor, den andra har sin pojkvän och sin familj vilket gör att vi knappast kommer att träffas nu under julruschen, den tredje har precis som den andra mycket att göra så här i juletider. Så kanske kanske kan jag dölja för omvärlden att mitt stora svarta hål fortfarande finns där, och stressen över att hinna med plugget, jobbet, hästar och ebba finns där. Fast hästarna och Ebba är bara tillfredställande, en chans att komma bort från lägenhetens jobbiga vägar som allt för oftast känns som om de kväver mig, men rädslan av vad som finns där ute är ännu mer skrämmande. Så som allt för ofta sitter jag kvar i lägenheten trots att jag kvävs, sakta men säkert ner i det mörka hålet som alltid finns där.

livet

Har kommit underfund med att om man umgås med folk som man inte känner ngn som helst behov av att bevisa att man är värd deras vänskap, så upptäcker man att livet inte alltid behöver vara så tungt, utan faktiskt kan vara rätt behagligt att insupa =)

Efter en helg med allt för mycket kalas, fick jag en vecka med allt för mycket jobb och allt för lite plugg, städ och annat som man kanske borde sysselsätta sig med men som man helt enkelt inte ids med att göra. Fast vad gör det om hundra år =P Fast vi han med ett födelsedagsfikalas med mina underbara vänner som ville fira Ebba. Tack alla goa å glae.

Veckan byttes mot en helg med tjaa.. just det en hel lördag med födelsekalas, två kalas, fast denna gång var det enklare, jag slapp skjutsa hit eller dit. Sista kalaset var hos grannen, å dit går Ebbis själv. Sen for faktikst hon till Sara, och de två skulle ha lite mys pys för sig själva med godis och film. De verkar haft det mycket trevligt. SJälv for jag på ett vuxen kalas, en killpolare som fyllde år. Inget märkvärdig ålder iof men alltid skoj att fira de man gillar att umgås med. Kanske mest för just det att man får en chans att umgås med alla de goa vänner som inte kräver ngt utan just låter en vara som man är.

Tidigare kansek inte det var ngn som direkt sa att de krävde något men känslan av att de gjorde det fanns alltid. Med dessa vänner jag har idag känner jag att jag kan säga som idag, kan jag hänga med er när ni ska på stan å käka. Utan att jag skulle känna att jag trängde mig på. Så med andra ord så har jag idag varit å käkat med tre mycket ståtligt långa killar, jisses vad man känner sig kort.. haha är väl typ 3 dec kortare än vad de är.

Nu ska jag sätta mig framför tv och softa lite för att sen sova och ta itu med skolan i morgon. Har lite poäng att fixa, men men tar det hela med ro. Fixar jag det så fixar jag det och då är det bra. Annars kanske jag inte ska ha så höga krav jämnt utan ta allt lite lättare.

Haha tom jag kanske kan ta det lite lungare.. eller ivf ngt lungare en period =)

Vilken helg

Har nog aldrig varit på så mycket kalas som den gågna helgen. Oj oj säger jag bara.
Helgen började på ett mycket trevligt sätt med middag med underbara vänner, dock är de flaggstångs långa, till skillnad mot mig som snarare är på gränsen till haha dvärg.. eller hur nu våran diskussion nu gick, när jag o min underbara vänninna satt på en parkeringsplats å jag som vanligt bladdrade på om allt och inget o hon vräker ur sig.. djävla dvärg.. haha tur vi tycker om varandra =)

Fredagen byttes mot lördagens jäkt med två kalas den ena kalaset var på skojlandet kl 10-12, skoj fast märktes lite att ebba inte kände så många där. Vi gick tidigare för att hinna till det andra kalaset. Tack underbara flaggstångs Anders som lånar ut sin röda springare till mig å ebba =)
Det andra kalaset var på tekniska kvarnen, där var det skojsigt, var väl kanske lite rörigt med alla barn, å mitt huvud var mega trött efter skojlandet där ljudvolymen gärna når de högsta gränserna. Här trivdes Ebba, borde kanske åka dit igen inom snar framtid. Men helgerna är så korta å vi har så mycket att göra jämnt.
Efter kalaset skjutsade jag hem Ebba till hennes pappa, och jag for med Christina ut till stallet. Lovade att jag skulle fixa hästarna och hon fixade lite inomhus. Men haha deras hingst ville tydligen inte gå i hagen sin, för han hade smitigt. Väl inne i boxen skulle han rulla sig men den lilla klumpedunsen fastnade. Tur jag hade min stålmantel med mig så jag kunde hjälpa parveln lite. Tyvärr räckte inte mina super krafter till att tömma dygkärran, suck jag är för svag.. måste verklgien ta mig i kragen å börja träna, om inte på gym så hemma, lite armhävningar situps o lite sådant, bättre än inget. Men så förbenat svårt att komma igång.

Efter stallpyssel, hem slänga sig i duschen och sen iväg på haha ja just det min första poker kväll. Mycket trevligt var det dock förlorade jag, men haha kunde väl inte räkna med annat iom att jag alltid varit emot poker och att detta var första gången jag spelade. Men är ju så rädd å bli fast är väl mest därför jag är emot poker igenligen. Trevligt som tusan va det ivf.. fast haha tror jag kanske pratade för mycket med en av de andra tjejerna som var där.. får se om jag får hänga med ngn fler gång.
Sent blidde det. Sen kunde jag inte sova på hela natten, låg å funderade över hur det skulle bli på Ebbas egna kalas på söndagen, så grymt jävla nervös.

Vaknade upp söndag morgon genom trött, men men var bara å bita ihop. Gick upp till Kåren och skulle börja blåsa ballonger haha 200 st. Men var lite krångel med kille som öppnade kåren.. han ville tydligen förstöra ebbas kalas, tur att efter lite krångel att det fungerade.

De som var där tyckte det blev mycket lyckat, ebba tyckte det var skoj även om vi nog bägge två kan tycka att det var lite väl mycket. Suck behärskar inte alltid att vara pigg o värdinneaktig o samtidigt ha ansvaret för att allt ska fixas.
Men men.. det fungerade och Ebbas pappa ställde sig o diskade upp all disk, o hennes bonus mamma hjälpte till med. Så det fungerade.

Hemma igen på söndagen hur mega trött som helst, haha pizza var det enda som orkade ner i magen, sloknade vid 18 tiden o sov i stort sett till dagen efter. Upp sen å jobba i dagarna tre med föreläsning på kvällen, samt ebbis. O sedan födelsedagsfika igår igen med mina vänner. Soft o mysigt som varje år. Tack mina underbara vänner som uppvaktade Ebbis. =)

Snart är det helg igen o även denna helg är det två kalas som Ebba ska gå på. Suck börjar bli lite trött på alla kalas, presenter som måste köpas, man ska fira hit och man ska fara dit. Jaja vad gör man inte när barnet sitt har stor umgängeskrets. Dock har jag o en förälder diskuterat om man kanske ska slå ihop kalasen nästa år. MM det visar sig.

Nu ska jag se till att min lilla prinsessa får något i magen, hon ville itne äta kebab när jag åt det. Så blir något annat för hennes del.

Ha det gott alla goa å glae.. haha om någon läser den skruvade bloggen =P

nya tag

hej hopp nu har jag lovat mig själv att skriva mer positiva saker i denna blogg.. Livet är inte så dyster och mörkt som det kan te sig mellan varven. Suck är ju helt vansinigt att kasta bort sitt liv genom att sörja andras människors elakheter.

Nä fram med solen i sinne, solen i själen tja sol ska det vara överallt.. ut å inne.. fast ute lär man nog få vänta ett tag på solens underbara värmande solstrålar.

Tja vad skojsigt har hänt i mitt liv då, kan man kanske fundera över. Haha denna vecka har det hänt enormt mycket.. jag fattar inte att jag för första gången i mitt liv.. vänder något jag har åtagit mig ryggen åt. Jag har hoppat av pdi C.. känns grymt bra faktikst. Nu ska jag läsa religionssociologi, 10p istället, fast är lite stressigt just nu därför att kursen började i september med föreläsningar, hoppade på första o enda seminariet i tisdags, haha typ1,5 timma efter att jag fått reda på att jag skulle kunna gå kursen. Kunde kanske inte tillföra så super mycket på det seminariet.. men många av deltagarna vara ändå tysta. Kan ha varit ett av mina sämsta seminarium, å ändå har jag läst sedan 02.

Jag har även hoppat på en kurs som heter historie didaktik 5p. Så jag ska nog kunna få ihop minst 15p denna termin. Borde sätta lite fart med att plugga in kursen sen i sommras.. gör jag det innan nyår, så innebär det att jag har fixat alla poäng för att bli behörig samhällskunskapslärare..dock kvarstår ju en del historiepoäng, men ska ju läsa historia c till våren. Ser verkligen framemot det.. dock har jag ju hört att det är tufft.. mycket tufft till och med. men men... Livet är inte en dans på rosor ;)

Haha denna termin som såg super mörk ut kan bli väldigt produktiv för min del, jag har i dagsläget chans att plocka in ca 35p.. skulle vara grymt asskönt att kunna göra det.. dock krävs det lite hårt slit från min sida. men jag har ju faktikst en gång kirrat 17p på 2 veckor.. visst inte alla poäng var från skracht men ändå.. så om vi säger att det är 10v kvar så är det ju "bara" 3,5p/vecka jag ska plocka, är ju inte en hel omöjlighet.. lättare det än att jag ska vinna massa pengar på lotteri i vilket fall. :-)

Jaha denna dag då.. bävar jag lite för, visst jag tycker det är skoj att ha mycket att göra, men inte så här som denna dag ser ut. Suck blir lite stressad... men blir inte bättre av att jag stressar upp mig utan jag får ta det som det kommer.. haha det är mitt nya motto... vilket rimmar på lotto.. Hakonamata...

först ska jag o ebba har lite morgonrutiner, sen packa inför hennes resa till farfar birger i strängnäs.. åka tåg dit.. lämna henne där, åka nästa tåg hem, hemma 15,22 kl 15 skulle jag träffa två killkompisar å vi ska skriva tenta.. mm träffa dem lite senare.. kl 16 börjar träningen på narren, vi ska gyckla på en fest i morgon, behöver träna. mm ansvarig person vet om att jag har full späckat schema.. vet jag kommer efter 18. men skriva tenta på 2 timmar :-S
Fast vi skulle även ev sitta på söndagen med. men söndagar är heliga för mig.. det är ju då jag vilar upp mig.. helst inte gör ngt ting.. massa braigt på tv :-P

Jaja men vad gör man inte för att få ut sin examen. HAha nu bytte jag ämne som vanligt igen.. en riktig hoppetossa är nog vad jag är. Hoppetossan säger over and out!

vän eller inte?

Jag förstår mig inte på människor som påstår sig ogillar falska personer, när de är så falksa själva. Hur kan man ljuga om en av sina vänner? Hur kan man såra en person som man påstår sig vara vän med så inåtskogen? Fara med osanningar till gemensamma bekanta så de börjar att ogilla en? Hur kan man göra så?
Vad är syftet? Vad är vinsten för alla och envar?
Visst får man kanske skylla sig själv som har förlita sig på personen i fråga, och visst kanske man får skylla sig själv som itne gjort något åt saken innan det hela gått för långt.

Nu får man bara försöka vända allt ryggen och tänka sig för jäkligt noga igen innan man vågar bli vän med någon igen, innan man vågar lita på någon igen.

Det måste kännas skönt för personen som gjort detta att hans intrigskapade har burit sådan frukt. Jaja kanske är det detta som kallas för samspel, liv eller tja något i den stilen. Vad vet jag.. jag är bara en dum gås som litade för mycket på folk och bara ville väl från början, men allt gick åt skogen.

livet är besynligt

Vaknade upp i morse rätt så tidigt, strax innan 7, och kände mig utvilad och pigg för första gången på mycket länge. Vilken härlig känsla!! Ändå har det inte hänt något speciellt, har inte fått hjälp, har inte fått tillbax mina vänner, men ändå känns livet idag betydligt lättare att leva. Känns som om jag kanske kommer att klara mig rätt bra. Jag ska nog bara försöka vara, strunta i vad alla andra tycker och tänker om mig, för det är ju faktiskt i grunden deras eget problem, jag har nog med mina egna problem.. heeh som dåligt självförtroende.. det har jag bestämt på allvar i dag att jag ska bygga upp. och är det några som anser inte mig vara värd att göra saker eller att tycka att jag duger som jag är.. då är det deras förlust. Jag måste bara komma ihåg det när i tider som kanske är lite svårare än andra. Men alvarligt talat så är det väl inte mitt problem om jag är den jag är och inte låssas vara någon annan, gillar inte folk mig då.. då får de helt enkelt vara. För jag är pratglad, jag bryr mig om människor, får jag inte fråga någon som har varit sjukskriven en längre tid hur det går att jobba idag.. utan att den personen ska ta det som olaga hot.. tja då är det faktikst inte mitt problem.. enda problemet som jag kan se där är att jag har mer medmänsklighet än vad den som tog illa vid sig har. Likväl de chefer som blev sura på mig för att jag har gjort en sådan grej.. Tja jag kanske tänker ibland för mycket på hur andra tänker, har det och hur de mår. Straffa mig då för att jag är ärlig och har en större grad av medmänslighet. Gör det.. frys ut mig.. jag betackar mig för sådan vänskap, för den är falsk om man måste hela tiden bevisa att man duger, att man hela tiden måste lägga tand för tunga. NEJ tack! till sådan vänskap.

Fast nu är det lätt att skriva sådant gäller bara att kunna leva upp till det. Önskar att visa personer skulle gå in och läsa min blogg.. men de skulle nog ändå aldrig förstå för de saknar medmänsklighet och är egocentriska.. visst det kan jag vara också.. det är en mänsklig bedrift. Nej nu ska jag återgå till min c uppsats.. suck..

skratta eller gråta

Vet ej om jag ska skratta eller gråta. Fick bihållsinflammation nu också, tänk att det tydligen ska vara alla jäkla inflammationer som man kan få på en och samma gång. Men förhoppningsvis så håller jag mig väl frisk efter denna pers.

FIck erbjudande att köpa en bil billigt idag.. men fega jag backade ut, var en del och fixa med bilen men man kan i och för sig inte kräva mer av en bil som har 20 år på nacken, men det känns lite tufft att köpa bil om man inte är helt undra på sin ekonomi. Samt så är jag nog rädd att köpa bil, av ngn anledning. Men det har väl mest med ekonomin att göra.. det blir alltid extra utgifter med en bil. Lär spara mina små slantar till räkningar och sådant.

Suck sen är det ju det här med de sk vänner man har, varför är de inte intresserade av och höra hur man mår, hör inte det till att man ringer och kollar hur sin vän mår när man vet om att denne ligger hemma sen en vecka tillbax?
Mh jag kanske har en annan uppfostran, andra krav, andra förväntningar.. ja jag vet inte.. vet bara att livet är bra tomt utan grabbarnagrus. Men misstänker att de själva tycker att livet blir bra mycket enklare utan tjejen som alltid säger vad hon tycker. Sen att dehar helt missförstått en viss situation det spelar nog inte så stor roll.. för av någon konstig anledning känns det inte som om de tror mig utan tror på den andra personen.. humf.. grabbarnagrus kanske aldrig igentligen var mina vänner.. det är så det känns idag.. och ett stor tomrum finns i hjärtat mitt.

sjuk fortfarande

Suck nu är jag mega trött på att inte vara frisk. Börjar o känna mig som en erimit, fast det kansek är bra iof. Synd bara jag inte orkar lägga ner energi på att få något gjort här hemma varken plugg eller ngt annat som borde göras. Men iof har man lungsäcksinflammation så kanske det är berättigat att ta det lungt?!

Jag har precis i dagarna upptäckt att de vänner jag har är endast par, alla har någon jag har ingen eller har ju ebba, fast det är ju inte samma sak. Suck undrar om jag verkligen kommer och hitta någon som tycker om mig för den jag är?! Jag tvivlar starkt, inte ens mina sk vänner verkar tåla mig längre, ännu mindre jag själv men men... finns inget annat här i livet än att gilla läget och göra det bästa av situationen. Suck men tungt att vara ensam.

Idag förlorade ebba en blivande kusin, min syster fick missfall, jag undrar hur hon tar det, hon svarar inte när jag ringer. Orkar väl helt enkelt inte, jag förstår henne. Men jag hoppas att hon att hon finns i mina tankar.

sjuk

jaha då har man som vanligt bäddat sin säng jäkligt obekvämt.. suck blir så enormt trött på mig själv ibland så jag önskar att jag kunde slippa vakna upp o möta mig själv dagen efter.

Först ringde barnmorskan mig tisdags förra veckan för och tala om att jag kanske kunde ha något alvarligt fel på bröstet, men hon visste inte hur man skulle kolla upp det så hon skulle återkomma. Gjorde det så i torsdags, två dagar med tron om att jag troligen hade canser.. men sen sa hon att hon tyckte det var onödigt och göra en mammografi och att det trolgien endast var frågan om hormonrubbningar. Suck jag blir tokig på folk som skrämmer upp en på detta sätt.

Sen blir jag väl dunder förkyld, bråkar men en kompis så inåthelvete på torsdagen slutar med att jag lägger på luren.. saknar polaren redan. men inte kan jag sluta göra dumma saker då inte.. o nej.. utan jag skickar ett sms till en annan polare å säger att vi inte längre kan vara kompiasr.. utan att förklar mig närmare. Gör lessen, en kompis från en annan stad ställde upp och pratade lite på fredagen tror jag det var.. är lite dagvil, då jag fick feberfrossa natten till fredagen, genom förkyld o på lördagen visade det sig att jag har fått lungsäcksinflammation. Genom sjuk hela helgen, och som vanligt i stort sett helt själv.. tack underbara sara som kom förbi med nässprey.. vad skulle jag göra utan dig? :-P

Börjar väl idag att må lite bättre. dock saknar jag mina vänner enormt mycket.. men förstår samtidigt att de inte är mina väner längre.. inte alla klarar av en person med ADD.. suck jag gör ju inte ens det.. så hur tusan ska jag kräva av andra att de ska göra det. Jag bara undrar om mina resterande typ 40 år kommer vara lika kaotiska som mina tidigare 31 åren har varit.. hur tusan ska jag överleva.. o nu slog det mig att jag typ har levt hälften av den tid jag kommer att leva. och jag har inte åstakommit något mer än blivit osams med folk. Iom har jag världens underbaraste dotter, hon är nog det enda här i livet som jag verkligen älskar och nog en av få människor som tycker om mig som jag är, accepterar mig som jag är.. men det är iof inte så konstigt är ju hennes knasiga mamma :-P

Tack Nicko för att du har ett stort hjärta och kom hem till mig idag.. du ska veta att det betyder mkt för mig att ha en vän som du. KRAM

berättelsen om att inte vara som alla andra

Den som läste lite i min blogg har nog redan förstått att jag inte är som alla andra, vill jag verkligen vara som alla andra? Oftast vill jag nog det. Kom på nu så här på morgonkvisten att jag nog ska berätta om vem jag är, och varför folk har så svårt för mig.

Redan när jag var liten så var jag inte som alla andra, jag var enormt mycket sjuk som liten, mina föräldrar orkade itne med mig helt enkelt. Jag blev en börda för dem och har fortsatt att vara en börda en skamfläck på deras annars så svenssonlika familjeliv är i stort sett bara bilmärket som aldrig har varit volvo som skiljer dem åt från en riktigt svenssonfamilj. När jag var liten så jobbade min mamma dagmamma, medans pappa hade sitt jobb.. sen har hon jobbat lite extra och så småningom utbildat sig till lärare. Men som sagt detta ska handla om mig och inte om dem eller mina tre syskon.

Jag kunde redan som liten vakna upp på morgonen och känna att jag helst av allt skulle vilja vara själv idag.. ligga kvar på mitt rum och bara sova bort hela dagen och hoppas att livsglädjen skulle komma tillbaks. På den här tiden analyserade jag inte lika mycket som jag gör idag, men jag förstod ändå så pass mycket att jag var tvungen att förklara att jag inte var på tipp topp humör.. dessa morgornar kunde jag säga till familjen.. snälla kan ni låta mig vara idag.. för jag har "klivit upp på fel sidan sängen" o de kunde säga att det finns inget som heter så. O ansåg att jag var knäpp eller liknade som bara kunde vakna upp med dåligt humör. Ibland var jag enormt glad.. en riktigt solstråle.. men sen helt plötsligt utan anledning kunde glada jag bli jätte lessen.. och när folk frågade mig varför så kunde jag inte svara på det.. helt enkelt mina emotionella känslor kan jag inte styra över. Jag kan inte bestämma mig om jag ska vara glad, ledsen, sur eller kär.. det bara händer och jag kan inte styra över det. Min far har sagt till mig många gånger att jag skulle passa bäst på säters dårhus.. han kanske har rätt.. jag sårar människor över allt där jag går, ibland önskar jag nästan att de hade placerat mig där.. då hade jag sluppit de fysiksa o psykiska misshandel som framför allt min pappa har gjort mig.. som resten av familjen säger sig aldrig ha hänt. Vad vet jag .. kanske jag förtjänade det iom att jag inte är som alla andra, det blir helt enkelt för mycket för mina föräldrar. JAg är nog för mkt för de flesta. Flyttade hem i från redan i andra ring, upp till rättvik o naturbruksgymnasiet där uppe. För med djur är det ngt positivt att vara som jag.. emotionell, för det ger en möjlighet att lättare kunna avläsa djuren vad de känner hur det mår osv. Där uppe fann jag väl en någolunda fristad från allt jag varit med om hemma. Men misshandlen i hemmet, med sexuellt utnyttjadet av en 30 åring där jag hade min häst, å vid fler talet gånger jag försökte berätta, var det ingen som lyssnade föräns i gymnaseiet.

Nu tänker nog en del.. det är många som har vart med om trassliga hemförhållanden. Men det är inte det som är poängen, poängen kanske kommer.. vem vet
Efter gymnasiet började jag göra mig fri från den misshandel som pågick.. fast enligt min familj fanns det ingen. När jag äntligen träffade en kille som verkade tycka om mig som jag är, mitt emotionella spirutella jag, flyttade vi ifrån Borlänge och hamnde i Örebro. Och här har hänt en hel del.... kanske skriver mer om det en annan gång.

Kanske är det så att jag helt enkelt är sinnessjuk? har ju hört det av och till när jag var liten och även nu när jag blivit vuxen har min familj sagt sådana saker, ibland rakt ut och ibland i omskrivningar. Tycker synd om er alla som måste ha en sådan som mig i eran närhet.. ber uppriktigt om ursäkt för det... SORRY!!

tårar

Hur ska man kunna få hjärtat att ta avstånd från någon man tycker om. Hur ska man kunna få hjärtat, själen att läka snabbare. Hur ska man helt enkelt komma över någon som man tyckte oherhört mycket om och som man var dum nog att tro tyckte om en tillbax, även om personen inte var redo för ett förhållande. Hur ska jag överhuvudtaget komma över känslan att jag inte är värd något att att ingen någon sin kommer att älska mig för den jag är. Hur ska jag någon sin våga älska någon igen. Jag önskar att alla frågor skulle ha ett lätt svar men ingen av mina frågor som surrar i mitt huvud har ett lätt svar, lr jo kanske.. jag måste acceptera att jag för alltid kommer att vara själv.. jag borde även försöka främja mig mot andra för att skydda alla de jag tycker om, de jag älskar. De har förkännat ngn så mycket bättre än det jag kan erbjuda dem.

Jag trasslar alltid till det oavsett vad jag gör, så slutar det med att jag trasslar till det... jag vet inte vad jag gör för fel.. men fel blir det alltid. Suck ogillar verkligen att allt blir knass jag gör, sårar så många människor genom att bara finnas till. Mest sårar jag kanske mig själv av allt dumt jag gör, jag vill verklgien inte göra så mycket fel, vill inte såra andra. Vill inte heller ha känslor för andra för det blir bara fel, jämnt. Allt blir jämnt så fel, vet inte hur jag ska komma förbi detta.

Är enormt rädd att förlora vänskapen med den person jag tycker om men som inte mina känslor är besvarade. Borde vetat bättre redan för flera flera månader sen. Borde ha fattat att inte ens denna person skulle tycka om mitt "sanna jag". Ingen annan gör det så varför ska det finnas undantag.

Jag vill verkligen vara som alla andra, vill inte vara ensam, men ensam kommer jag att förbli.. enorm stor saknad bär jag med mig, enorm stor utanförskap jag känner oavsett var jag befinner mig. Är jag med människor som säger sig tycka om mig.. så känner jag ändå en utanförskap är rädd att förlora dem, precis som jag alltid förlorar allt.

Tårar läker sägs det.. men inte mina tårar, för de har fallit i stort sett varje dag sen i flera månader.. när ska mina tårar ta slut, när ska jag börja älska mig själv?

inloggningsproblematik

hehe har försökt de senaste 10 min att komma in på denna blogg.. tills jag upptäkte att bara för att jag har ett gmail konto ansåg blogger att jag tydligen skulle logga in mig med hjälp av min email adress.. ja jag säger då det.. men men hehe är väl ett ilandsproblem så det heter duga :-P

Idag är det första dagen på denna termin.. å jag känner mig väl inte mega peppad måste jag säga. Skulle vilja förändra mitt liv, är faktiskt just nu rätt trött på att plugga. Umgås med folk som kanske inte har samma förståelse för att man inte är som andra "svenssons" eller andra studenter som inte har barn. Annars beror det på att jag har väldigt dåligt samvete över att ha maskat hela jädrans sommaren med min sommar kurs.. urk ogillar verkligen att kugga 20p.. suck.. men kan man kalla det att kugga om man inte lämnat in uppgifterna.. humf.. det är väl kanske mer en tolkningsfråga.. men har väl två år på mig eller ngt sådant .. öh men jga hoppas kunna fixa det tills nästa sommar, annars får jag problem att hämta ut min gymnasielärarexamen som jag ändå strävar efter. Suck! kanske ska försöka ta mig i kragen å fixa det, men har verkligen ingen motviation. Jag hoppas att jag hittar den liggandes i ngn av mina garderober.

Det mesta i mitt liv ska hålla på att strula, jag fattar inte hur jag lyckas strula till allt jämnt. Är faktiskt rätt trött på det måste jag nog erkänna. Mest är jag nog trött på att falla för fel kille, fast vad hjärtat säger och vad hjärnan säger går inte alltid ihop. Jag hoppas att jag kan komma över detta fort.. å bli lite mer mig själv. Dock gillar jag väl inte helt mig själv heller, hehe kanske därför det inte fungerar å vara tillsammans/dejta ngn heller. Men om inte jag eller min omgivining gillar mig då är det svårt. Ska nog satsa på att köpa en plastik operation vad det gäller självförtroende.. men det är nog en helt omöjlig operation, sitter nog inte i de yttre betingelserna utan mer i de inre. Jaja blir nog bra så småningom åsså. JAg kanske duger igentligen som jag är, lite annorlunda, lite ärligare, lite mer emotionell än andra, kanske är helt enkelt så att jag har umgåts med fel folk.

För de som är mina sanna vänner vet att jag värdesätter deras vänskap, och skulle göra allt för dem, humf kanske inte riktigt allt, men mycket ivf :-D

Nope nu är det nog dax för min mage att få isig lite frukost, har hört att det är bra . Nästa gång kasnke det inte tar 10 min å logga in :-P

Titlar är nog svårast å komma på

Hade en fundering om jag skulle skaffa en liten rottweiler valp, har tom hittat en uppfödare som kanske skulle låta mig få bli fodervärd på en hanvalp. Men nu har jag fått kalla fötter. Har jag verkligen råd med en valp? Främst nu när jag ska köpa ny säng, åka utomlands med min dotter i vinter och troligen inte har något extra jobb i höst...
Har jag verkligen tid med en valp? Jag har varit så enormt slö i sommar så min två sommarkurser har gått åt pipsvängen vilket innebär att jag lär ju ta dessa 20p i höst sammtidigt som jag skriver min c-uppsats..
Summan av vad jag vill och summan på mitt bankkonto samt summan av antal timmar på ett dygn går inte ihop för mig.. så nä tyvärr lär jag nog ringa till uppfödaren och säga som jag känner.. att idagsläget ser det rätt knivigt ut för mig att ha en valp.. Suck hade varit skoj med en liten krabat här hemma när min andra krabat är hos pappa sin. Men det är väl så att man inte allt i världen kan få :-P

Undrar hur man ska få igång tempot i plugget igen.. är ju inte alls mycket kvar på min utbildning jhu.. borde kunna sparka mig själv tillräckligt å fixa de 20 sociologi poängen jag skulle ha tagin nu i sommar.. å sen är det "bara" 40 kvar.. så med andra ord har jag 60p kvar till examen.. sen ska man ut i verkligeheten igen.. kan ju hoppas att det finns ett lärarjobb åt mig därute till nästa höst.. vad gör jag annars? Ja idag är det svårare och känns mer panikartat att kanske sittar jag vid min datorn om ett år och är arbetslös.. men stora studieskulder o ensamstående till mitt lilla charmtroll. Suck.. framtiden är ovis.. odet är en jobbig känsla.. men samtidigt om man visste hela tiden vad framtiden skulle bära med sig.. vad trist allt skulle trolgien vara då. Vi männsikor behöver nog ha lite spänning i tillvaron.. kanske är det därför man i bland gör lite dumma saker, enbart för att få lite krydda i tillvaron.. Kanske är det just därför jag inte har ngn motiviation till att plugga.. för mitt liv är rätt så trist.. händer det ngt så brukar det ändå vara negativt.. eller kanske är det så att det negativa är lättare att komma ihåg än saker som är postitiva.. mh vem vet.. går att ta sig en funderar på det å försöka göra ngt åt det.. återkommer inom kort med mer psykade texter av en trollmor i vardagen.

en undring???

Jag kan inte låta bli att undra ibland att folk som säger sig vara ens vänner, aldrig hör av sig. Jag kan undra vilken sortsvän som dessa personer är. Jag kan även undra vilken värld dessa personer lev i. I min värld om man är vänner så hör man av sig, självklart innebär det inte att man behöver höra av sig varje dag, men någon gång då och då vore trevligt. Ja jag tror jag lär få undra o fundra resten av mitt liv på hur vissa personer säger sig vara ens vänner men man ses aldrig, man pratar aldrig. Mig vetterligen är man bekanta då, bekanta som en gång kanske var vänner, bekanta som träffas enbart om man råkar vara på samma plats samtidigt.. och självklart står man där och beklagar sig att man inte har hunnits träffas eller hörts av och att man måste bättra sig.

Jag kan då undra vilket liv man igentligen lever om man inte hinner med något som är det mest värdefullaste i våra liv, vänskap. Vilken livsstil har man då igentligen? när man struntar i sina vänner, vänner som kanske man umgicks med konstant tidigare, men av olika anledningar inte gör det längre, var den vänskapen inget värd? eller vad var det som gick fel?

Ja jag misstänker att jag kommer att undra resten av mitt liv. Tur att jag bara undrar och inte sörjer den vänskap som uppenbarligen troligen var rätt falsk när den väl var där.

lite seg i bollen

Titeln stämmer nog rätt bra överens med hur jag ibland är jäkligt trögtänkt. Idag ringde jag till en vännina.. hennes man svarade och sa att hon var strax klar med damsugningen och att hon skulle återkomma... Timmarna gick och inte ringde hon, provade ringa ett par gånger tillbax, men inget svar (var på mobilen). Messade senare för att fråga om hennes man skulle kunna hjälpa mig med punkan på cykeln.. fortfarande inget svar.. snacka om att jag blev dissad.

skickade ett mess till en killkompis, han svarade inte.. men när jag skickar ett mer "jobb mess" då svarade han på en gång.. snacka om personling dissning.Jag ogillar verkligen detta.. Försökt även att ringa en annan vännina till mig för i morgon är det midsommar och en annan killkompis undrade om inte min vännina skulle ha fest.. men inte har hon ringt tillbax. Snacka om att bli dissad igen!

När jag berättade för min ex man att jag äntligen tänker ta "tjuren vid hornen" och bli ordningsvakt.. om ansökan godkännes vill säga.. så var han mer negativ än positiv.. men det har han ju alltid varit.. jag duger inte som jag är, har aldrig gjort inte med honom och inte med min familj.. och mina så kallade vänner verkar skämmas över mig iom att jag inte blir medbjuden på något på midsommar.

Jag ogillar verkligen att till varje högtid vi har här i Sverige så firar jag den själv, frågan är har jag pest eller har jag kolera.. ja något är det ivf och jag vet inte vad jag gör för fel.

jo eller kanske lite.. jag är för emotionell.. vill för mycket, bryr mig andra för mkt, är för sällskaplig. Suck önskar jag kunde vara en erimit.. önskar att jag kunde känna mig tillfreds med det, men det gör jag ju inte.. har varit ensam hela mitt tidigare liv, utan vänner mer än mina hästar.. detta ändrades i gymnasiet.. men ensamhetskänslan bestod.. Med min dåvarande man försvann ensamhetskänslan även om jag oftast kände mig otillräklig, men idag är jag inte bara otillräklig, osmart, talanglös nä jag är även enormt ensam.

visst en annan killbekant som jag har ansåg tydligen att jag var lite åt det patetiska hållet med självömkan jag vet inte om det är självömkan.. kanske är det delvis.. men faktum kvarstår, JAG ÄR JÄKLIGT ENSAM!!

Visst har jag folk runt omkring mig som säger att de gillar mig osv.. men ingen bjuder med mig på ngt i morgon. och just nu är det de som räknas tyvärr.. Saknar min tid i höle, men alla släkt och vänner som fanns där, under morfar tid. Midsommar för mig betyder att man ska vara på landet, åka traktor och plocka blommor vid vägkantet.. för att sen ta alla blommor till kullen och klä midsommarstången, och under falska toner med glada till rop, dansa runt stången. För att sen alla vuxna går hem och fixar maten inför kvällen och vi ungdomar gick ner till sjön och badade.. för att senare gå på by gemensamma midsommarfestmåltiden.. denna underbara dag slutade oftast med att vi ungdommar besteg höleklack.. ett berg, och skriva i gästboken, och kasnke gav någon en förstulen kyss till någon annan.

Men hur ska jag kunan säga detta till mina nuvarnade sk vänner? De kommer ändå inte förstå.. Mitt hjärta har gråtit i flera veckor nu, ja kanske av och till hela våren, jag förstår inte när smärtan efter att ha förlorat någon nära ska försvinna. Hade varit lättare om förloradet hade inneburit att personen/personerna inte var i livet.. men så är inte fallet... det smärtar mig enormt mycket att förlora något så värdefull som en vänskap som funnits under en tid. Jag hoppas att en dag att jag ska vakna upp och inse att smärtan är borta och att jag kanske har funnit ro i min själ trots min ensamhet. Men jag är ingen erimit i själv och hjärta.. jag är en levnadsglad, emotionell och sällskapssjuk person.

Ekvationen går inte ihop... men jag är ingen matematiker.......

melodramatisk kanske lite grann

Livet är en gåta som för mig tersig helt olösbart. När man tror att livet leker och att äntligen ska jag få lite framgång så vänder allt till ett stor magplask som gör ont i flera månader, troligen kommer det att göra ont i flera år om jag har otur.

Jag förstår inte att en liten grej som att säga.. snälla jag vill verkligen inte veta vad xx har gjort eller inte gjort.. kan leda till att man förlorar väldigt många nära vänner. Det hände iof lite mer små grejor men ändå..

På morsdag hade jag o min mor olika åsikter om diverse saker.. hon lyssnar aldrig när jag ringer, de kommer aldrig och hälsar på. Har varit här ca 4 ggr sen jag flyttade vilket jag gjorde -98, och det är bara ca 18 min som skiljer oss åt. Men de tycker det är bättre att hälsa på sina utbytesstudenter runt om i europa än å hälsa på en av deras riktiga döttrar. Jag bad henne att hon kan väl ringa mig när hon känner för att vara min mamma på riktigt, tja det är ju bara ca 1 månad sedan.. Jag är väl inte så viktigt, har väl egentligen aldrig varit viktig för dem någon sin, mest varit till besvär. Som exempel när jag gick på gymnasiet o mina föräldrar skulle betala min inackordering, men behöll pengarna från komunen själva, vilket resulterade i att kronofogden kom och knackade på min dörr.. knappa 18 år gammal. Eller all den misshandel som man har fått utstå, både psykiska och fysiska misshandel. Kanske har jag det helt enkelt bättre utan dem?

Ta min syskon som ett exempel, det är bara jag som hör av mig till dem.. slutar jag att ringa så ringer de inte mig, jag är trött på sådant. Jag är så jäkla trött på att vara missanpassad här i samhället, jag vill inte ha en tung ryggsäck att bära, jag vill vara mer som vilken annan svensson som helst. Jag vill helt enkelt få balans i mitt liv, känna att lyckan står mig bi och inte bara är flyktig för sekunden. Men om jag tänker så, så är jag egoistisk och det är ngt jag inte vill vara.. lika lite som jag vill vara själv. Dock är ensamheten bättre än om man känner sig ensam när man är två.

en liten lista

1. Ta närmaste bok och slå upp sidan 18, rad 4 – vad står där?
Första boken fanns ingen text då det var en tabell.. boken under står det
Modern står maktlös, och hon funderar mycket över vad personalen och de andra föräldrarna ska tänka. (Fighter relationer, barns kamp med vuxna)

2. Sträck ut din vänstra arm så långt du kan, vad rör du vid?
Program EasyShare från Kodak

3. Vad var det senaste du såg på tv?
OC

4. Utan att se efter, gissa vad klockan är:
21,05

5. Bortsett från datorn, vad hör du just nu?
Reklam från 5:an

6. När var du senast utomhus och vad gjorde du då?
För ett par timmar sedan då jag var och åt hamburgare på Max, med en mycket god vän ;)

7. Vad tittade du på, innan du började svara på den här undersökningen?
OC

8. Vad har du på dig?
Softa byssor med militärmönster, abercrombie luvtröja

9. Drömde du något inatt?
Nä sov som en stock.. o bara myste :-D

10. När skrattade du senast?
Skrattar ofta så kan inte precisera

11. Vad finns på väggarna i rummet där du är nu?
Massa foton på min underbara dotter, en båttavla o en porslinsko

12. Har du sett något konstigt på sistone?
ne inte vad jag kan komma ihåg

13. Vad tycker du om den här utmaningen?
Som alla andra listor

14. Vilken var den senaste film du såg?
Mörket svensk deckare… öh kommer inte ihåg ngt mer

15. Om du blev multimiljonär, vad skulle du köpa?
En bil, ett hus och nya glasögon

16. Berätta något om dig själv som folk inte känner till.
om jag säger det så är det inte privat längre.

17. Om du kunde förändra EN sak i världen, utan att ta hänsyn till politik och skuldkänslor, vad skulle det vara?
Få människor att fatta att vi inte kan slösa så mycket naturresurser och vara så egocentriska

18. Tycker du om att dansa?
Mycket, vill lära mig

19. George Bush?
Pass

20-21. Vad skulle dina barn heta, pöjk respektive flicka?
Mitt barn heter Ebba och ska nog inte ha fler.. därav uteblir killnamnet.

22. Skulle du nånsin överväga att bo utomlands?
Japp, för lite soltimmar i vårat land

23. Vad vill du att Gud ska säga när du kommer till pärleporten?
Visste inte ens att det fanns en Gud.

24. Vilka fyra personer vill du ska svara på de här frågorna?
Den som vill har rätten att svara på frågorna..

Att tro

Livet är ett mysterium som jag undrar om man någon gång kommer att få kläm på. Förvirrade känslor snurrar runt, men bekanta känslor av allmän förvirring. Hur ska det sluta för en förvirrad människa? Kanske ska skriva något helt annat än om mig själv idag.. fast vad gör det hehe vet ju fortfarande inte om någon läser denna sida. För en tid sedan visste jag att sidan lästes av en person.. men idag är jag osäker..

Kanske lika bra att göra andra osäkra.. En gång i tiden när jag var religiös så satt jag på en buss på väg till stockholm med andra religösa människor. Det sades att vi trodde på samma sak, men jag är inte säker. Jag satt nog mer på den bussen för samhörigheten med andra människor. För jag kan inte försaka tron på evolutionen som dessa människor gör. Kommer inte att säga vilken sort religion det var, men vi kom in på diskussionen evolution och killen, vi kan kalla honom för Harry. Alltså jag och Harry satt och förde denna diskussion och han nekade till att vi hade utvecklats till den människa vi är idag, han hävdade att Gud hade skapat oss precis som vi stod och gick idag. Han menade att alla så kallade bevis på att människor och andra arter har utvecklats från andra former var uppdiktade av människan. Ben som vi har hittat från dinosarier var inte sant.. utan dessa ben hade vi människor gjort. Jag kan ta hur många exempel som helst på hur Harry påpekade att vi människor hade diktat ihop dessa historier för att få svagare människor att misstro Gud och i stort sett börja att tillbejda Djävulen. Jag vet andra människor som har tror på evolutionen och utbildat sig på något lärosäte ex till sjuksköterska och idag inte tror på evolutionen. Detta är skrämmande tycker jag..

Åter till diskussionen som jag och Harry höll... Jag menade då på att om Gud hade skapat oss efter sin egen spegelbild, om Gud verkligen finns och är så allsmäktig som religösa påstår kan det inte vara så helt enkelt att Gud har skapat olika varelser genom årtusenden, som han sedan har skapat om?
Kan det inte vara så (om man tror på Gud) att han skapade Cromanjon (hur det nu stavas) efter sin egen spegelbild.. men upptäkte att han var så grymt ful så han skapade om sig själv till neadertalarna? (tror att de kommer i den ordning.. hehe blivande historielärare som man är :-P )
Det är ju så inne med plastik operationer, men vad vet vi hur Gud såg ut från början, om han finns. Ingen vet säkert, och om han är så allsmäktig men ändå mänsklig måste det ju vara helt okej för honom också att få göra sina misstag och ändå kunna rätta till dem.. i detta fall genom att ändra på olika arter. Dinosarierna upptäkte han kanske inte var så lämpliga i och med deras storlek och jordens klimat, därför förintade han dem, och skapade andra former av levande väsen.

Vem kan egentligen säga att mitt tolkningsätt är fel? För ingen kan med 100% säkerhet säga att någons tro är mer rätt än den andres.. utan allt som vi människor upplever och känner är så pass individuellt så allt kanske är rätt?

Vi behöver nog vara mer lyhörd för andras människors tro, sinnesstämning och vad andra tycker och känner osv än vad folk gemenemang är. Vi är allt för självcentriska än vad som är bra för hela denna planet oavsett om det finns en högra makt eller inte..

Vem har sagt att just DU ska få leka Gud.. men inte någon annan.. vem säger vad som är rätt.. och vem ger den personen rätt att säga att just det jag tycker är rätt???

Läser du detta och tycker något skriv gärna =)

bortgjord eller inte??

Var ett tag sedan jag skrev här, men det är väl för att detinte har hänt så jätte mycket. En del människor har visat sitt missnöje men försöker inte hänga upp mig allt för länge på det.

Igår var jag på Kårpuben, vågade fråga en kille om han vill hitta på något, någon gång.. å han svarade faktiskt JA. Fast nu sitter jag här hemma o tänker.. han ville nog bara vara snäll... så idag vaknade jag med ångest, ångrade lite att jag frågade honom. Vi bestämde ju inget, o nu ligger bollen hos honom, han fick ju mina nummer.. Ojoj vad nervös man kan vara..

Borde gå och lägga mig och sova lite till så jag orkar med dagens bravader.. mm äta lite eller dricka något sen sova lite innan jag ska fara ner på stan o sen spex sen fest...Bara jag kan släppa ångesten... är väl ändå inte så farligt å fråga, jag e helt enkelt larvig :-P

Helt enkelt måndag kväll

Har varit en trevlig helg även om det har varit jobbigt, och med ledsamma drag.
Jag förstår fortfarande inte varför visa saker har blivit på ett visst sätt..
Vad är det jag gör som blir så fel? Jag måste vara en av de korkade människor som vandrar på denna jord. För jag förstår faktiskt inte hur vänskap kan förvandlas till fiendeskap på så kort tid. Nä det gör jag verkligen inte.

Lördagens sittning var helt okej.. över förväntningarna, trots två missöden.. eller snarare tre.. de två första tänker jag inte ens nämna.. vissa saker/personer är falska både mot sin omgivning som mot sig själva.. så de är inte värt att nämna...

Missödet nr 3 var en tjej som råkade trampa mig med sin högklackade sko rätt illa.. vaknade på söndag morgon efter bara ha sovit dryga tre timmar av att foten var svullen.. hehe har ett klackmärke på foten. Foten är lindad för att inte svullna ytterligare, jag hoppas bara att jag kan sova i natt. Foten och mardrömmar är besökare i mitt nattliga tillstånd.

Undrar vad tusan jag ska göra, deprission är inte skoj, längtar tills solen lyser från en klarblå himmel =)

utan namn

Jag har kommit på att denna blogg är nog rätt deprimerade, men det gör nog inte så mycket är ingen ändå som går in och kollar. Den är mest till för att jag ska få skriva av mig lite.

min bror har varit här i ett dygn, hängt på och kollat på spexet med Ebba o mig igår. Det var trevligt, och både Calle o Ebba tyckte om det. dock blev det sent för Ebbas del men någon enstaka gång gör det ju inte så mycket. Kände mig hyfsat stärkt så jag vågade gå dit upp idag, och det gick väl siså där.. Känner mig inte riktigt välkommen, det snuddar vid att man håller på att känna sig utfryst. Alla andra verkar skulle gå till kåren, men jag kände mig inte välkommen... blev lessen gick hem med tårarna trillandes ner för mina kinder. Tänk vad mjäkig man är. Tusan vad livet är svårt!

Hur ska man igentligen "bete" sig? Jag tror att jag kommer från en annan planet, en planet som är fylld av känslor som svämmar över, de som kommer från denna planet känner sig utanför utan uppskattning, utanför när folk ignorerar en, då blir man lessen i själen. Från denna planet talar man om för varandra om man tycker om dem, eller inte. Man kan få säga ifrån när det blir för mycket. Blir det för mycket av något så man känner sig stressad och allt blir tok, så förstår folk från denna planet att man kanske säger ifrån på fel sätt. Det lixom bara svämmar över.. känslorna tar överhand. Men här kan man säga förlåt för att jag sårade dig, när känslorna har lagt sig lite, o få en chans till att förklar hur det ligger till. Men här på Tellus så får man inte sådana chanser utan om känslorna svämmar över så har man gjort fel. så fel så att man förlorar sina vänner, så fel att man blir utfryst av stora församlingar, så fel att man aldrig blir med bjuden på fest, så fel att man alltid är den som går hem själv, så fel att man alltid är den som sitter själv hemma o ingen hör av sig. Helt enkelt man gör allt fel, man blir inte välkommen, bara för att man har gjort ett litet litet fel i en stressad pressad situation.

Tusan vi är människor man ska kunna göra fel.. annars vore vi robotar, visst ja, jag vet att jag inte är som andra. Jag kan handla först och tänka sen, men jag är även ärlig om det.. ber även om ursäkt för det.. okej om man inte tar emot ursäkten.. men rättfärdigar det att man ska bli utfryst? Illa behandlad?

nä jag tycker verkligen inte det.. men tydligen är det så man behandlar folk här.. jag önskar att jag visste var jag kom ifrån, vilken planet jag passar bäst på, jag önskar att jag vore som alla andra.. passa in i det samhälliga mönstret, utan stora emotionella dalar och toppar. Jag önskar helt enkelt att jag vore en "svensson". Dock vet jag att om jag vore en "Svensson" och hade "smakat på" livet som annorlunda så kanske jag ändå inte skulle komma till ro.

Jag får nog acceptera att jag inte är som andra och att andra inte vill umgås med mig, får helt enkelt acceptera att jag alltid kommer att vara "flickan som tittar in genom glasfönstret och vill vara med och leka"

mega mastodont fum

Jaha det lilla lilla fumbibban var jätte liten.. det är säkert, alla trodde nog att mötet skulle bli kort o koncist. Detta var det längsta mötet i verksamhetsår. Jag kom hem för bara 10-20 min sedan o klockan är 24.20. Hur mega trött som helst.. tusan jag är ju sjukskriven. Jaja så går det med detta..

Har även varit på min VFU plats för första gången idag.. kan bli bra tror jag.. skulle vara skönt och få ha det soft ett tag.

Nä nu ska en slutkörd ego gå och slaga tror jag.

oskrivna regler

Jag är så jäkla less på saker. En tjejkompis som påstår sig vara min vän, har haft sex med ett fd strul till mig. Till saken hör det att hon vet att saker är lite känsliga hos mig vad det gäller med honom. Tycker det hon har gjort är förjävligt, så gör man inte mot kompisar.
Att hon sen har mage att säga det till mig är ju iof kanske starkt gjort, men kanske även onödigt. Att inte ens ångra sig det minsta...
Sen har hon tydligen frågat hans ex om det var okej att hon hånglade upp honom, och det var det tydligen men att fråga mig var visst inte aktuellt för fem sekunder ens. Tycker att det är slampaktigt beteende (hon kommer troligen att läsa detta och bli jätte sur på mig, men alla andra är ju så jäkla pist på mig så tja varför inte även hon)

Jag förstår inte något... mer än att vissa människor är egocentriska och tänker inte på sina vänner.

Tjejen som jag råkade i luven med igår vill inte veta av mig alls.. och så kommer det troligen att förbliva.. Hur mycket mer kommer jag att orka... vad gör jag för fel...Ska kanske flytta från stan... Ebba skulle lika gärna kunna bo hos sin pappa på heltid. Det kanske är det bästa för henne, hon säger ju att hon inte vill bo hemma hos mig i vilket fall.. Urk vilka svåra beslut man måste ta hela tiden. Belsut som påverkar en så fruktansvärt mycket. Jag känner bara att livet spinner på i för snabb takt med allt för mycket negativa saker. Jag vill bort härifrån. Bort från personer som påstår sig vara ens vänner men som gör saker som sårar. Bort från allt!

Dagen då allt blev fel eller Premiär för Khan

Idag var det asså dax för det som många av oss har slitit med.. kanske inte ni mina vänner som inte är spexare. Dagen började hemskt.. ett stort jäkla bråk, pga att jag sa ifrån att jag hade för mycket att göra så jag klarade inte av alla de uppgifter som hade ålagts mig. Detta bråk resulterade i att jag har blivit avstängd från logen, vilket jag tycker är hemskt hemskt tråkigt. För jag trivs med att hjälpa till att avstressa stressiga söta rara skådisar. Tyvärr kommer detta nog inte att ändras på, mycket tragiskt och ledsamt.

Trots detta gick jag upp till aulan och såg akt 2, akt 1 sydde jag på min kjol med hjälp av två schysssta brudar. Trots att jag lessen i själen är så hängde jag med till sittningen.. var väl inte helt lyckat för mig, men men...

Själv spexet var kalas bra... hur skoj som helst att se.. längtar verkligen till torsdag nästa vecka då jag, Ebba o min bror ska se hela spexet. :-D
Men nu är det sovdax som gäller...

dagen innan premiären

Idag har det varit genrep, gick väl rätt okej. Men jag orkar inte längre, har nu suttit o slitit sen i måndags i många timmar. Men när när det oftast känns som om det bara är jag som sliter så blir det inte skoj alls.. De två andra tjejerna sätter sig ner och syr på sina egna kläder i första hand, när det väl borde vara skådisarnas kläder som prioriteras. Till saken hör det att bägge har premiärkläder sen åren innan. Det har inte jag. Min kjol med matchade överdel fungerar inte alls.. den är helt enkelt skit ful. Jag har redan betalt premiärfesten men har inga kläder att ha på mig, jag känner mig helt slutkörd, satt och grät i min kompis bil på väg hem (det tar typ 10 min att gå hem, med bil öh 3 min) Usch jag vet verkligen varken ut eller in men än att jag är enormt enormt mega trötter. Vill bara sova resten av helgen. Är så jäkla jäkla trött... Får se hur det blir i morgon om jag orkar vara med på premiären eller inte...

torsdag 5 dag....

Bryter inte trenden i dag heller. Idag har det varit en mycket lååååång dag, troligen för att jag inte bara har spexat och fixat plugg (dock var det inte ens micro stort plugg..utan mindre) utan jag har även jobbat idag. Tyvärr var det väldigt rörigt i klassen idag där jag var, men det är inte så ovanligt för denna klass så jag tar det inte som en personligt nederlag.

Efter 4,5 timmar utan rast så slutade jag för att springa på stan i små ärenden till mig själv men mestadels till kostym i spexet. Sen så upp till skolan och träffa specialpedagogen och kursansvarige för denna kurs i läs och skriv för att på något sätt få mig att förstå alla dessa taxar som springer i svenskan och som jag inte förstår varför de ska göra det.. Jaja får se om jag förstår något bättre efter morgondagens seminarium.

Massa spexpyssel idag igen och sen hem i denna sena timma.. och upptäcka att min påse med räkskal inte hade följt med mig ut i morse så nu luktar det inte så gott här hemma.. men jag orkar verkligen inte gå ut med sopporna.. suck.. jaja får väl skylla mig själv .. men nu lite OC sen söva sova natten lång till i morgon arla stund....

onsdag 4 dagen....

Jaha då var jag här å tjatade lite till om SPEX. Idag har det väl gått si så där måste jag säga... Vet inte var min hjärna har varit, två gånger har jag sytt på trycknappar fel, jag blir så trött... men nu e jag hemma å ska faktiskt lägga mig och sova i min sköna goa säng. I morgon är en ny dag.

En sak som jag tycker är konstigt och det är att jag sökt min lärare idag, på telefon utan resultat, så jag skickade iväg ett mail där jag verkligen talade om att jag behövde få tag på henne. Men hon har inte svarat på mitt mail. Suck säger jag.. blir så trötter.. har för mycket att göra helt enkelt. Hoppas att det blir bättre efter lördagen. Men innan denna dag är jag fortfarande mycket nervös.. oj oj.. vad ska jag ha på mig.. :-S
Samt att träffa visa människor är faktiskt en faktor till att jag är mega nervös. Själva premiären är jag inte lika nervös för.. och det beror väl mycket på det att jag har svårt att sova.. men jag ska göra ett försök nu ivf :-D

tisdag 3 dagen i aulan

Jag kommer nog att bli lite tjatig så här inför permiären på lördag. Men det känns verkigen som om jag bor i aulan. Idag har det inte gått lysande måste jag säga. Fattade inte föreläsningen, läraren antydde att denna kurs (läs o skriv) kanske inte var något för en dyslektisk person att läsa utan jag skulle nog enbart hålla mig till de olika specialpedagogiska perspektiven som finns. Så jag gick, ids inte med att inte förstå. Vaddå fonetik, syntax osv..? Jag fattar verkligen inte avkodning systemet, jag bara läser och så fungerar det rätt hyfsat. Jag vill förstå vad det står böckerna men det fungerar verkligen inte, min hjärna strejkar. Grammatik har aldrig varit min starka sida, för att inte tala om de hemska engelska lektionerna med de dära fonetiska övningarna.. oj oj jag fattar nog fortfarande inte ens 4 klassen engelska bok vad det gäller det grammatiksa ljudgrejserna. Nä tacka vet jag ett provosoriskt kostym rum i en aula. Där vet jag öh iof inte heller vad tusingen jag håller på med :-P
Men det är ändå bättre än dessa psykade specialpedagogik tjofräsen.

De skorna idag jag håller på att göra går käpprätt åt snömannens fotspår, de är värre än värst. Jag undrar jag hur detta ska sluta. Kan inte skådisarna helt enkelt ha rosa badtofflor på sig, helst de manliga skådispelarna, tycker jag öh skulle passa till karatärerna :-P
Eller inte.....

Trots kanske inte en helt lyckad dag så måste jag bara komma ihåg vad Jennifer sa idag, Det är så skönt att du är här, du pysslar och grejar med mig och det känns tryggt...Kanske inte ordagrannt.. men något i den stilen var det.. och det e skoj å höra.

Nä nu ska en trött förvirrad människa gå å sova, för att vakna upp i morgon till en ny aula dag, och ytterligare ett steg närmare premiären. :-S

2:a dagen i aulan

Igår söndag flyttade spexet in i universitets aulan. Jag o Ebbis var där och hjälpte till lite granna på förmiddagen men gick sedan sålunda hem vid två tiden för att göra pannkakor och leka.

Idag har jag i stort sett bott i kostyms lilla vrå i aulan. Kom dit vid 11 tiden och hemma nu.. öh kl 23. Många timnmar blir det och själv tycker jag inte att jag har hunnit gjort mycket alls. Men det kan ju faktiskt bero på att största delen idag (på eftermiddagen) har det bara varit jag som har fixat med kostymerna, då de andra varit på andra håll. Jag måste faktiskt erkänna att jag inte tror att vi hinner klart till på fredag. Detta skrämmer mig lite grann.. fast alla andra verkar ta det hela med ro, vilket jag verkligen inte fattar. Inte nog med att vi har massor av smågrejs som ska fixas.. öh jag har inget att sätta på mig på lördag på premiär sittningen iom att min två delade premiär dress inte är klar.. visst det sitter ihop men mer än så gör den inte.. SUCK Trött och panikartade känslor ...

Tröttheten kommer jag sonika råda bot på genom att gå och sova nu.. Imorgon en lååååångt dag med skola och spex i en salig blandning.

tiden springer iväg

Skäms nästan lite grann.. var så jätte länge sen jag tillät mig att sätta mig här och skriva ett par rader. Helt enkelt därför att jag har varit sjuk och sen har tiden bara sprungit sin kos. Jag förstår helt enkelt inte hur ens liv kan gå så fort förbi, jag hinner inte riktigt njuta av livet små goda studer. Fast ikväll har det varit mycket trevligt, haft en hel hög med tjejpolare på besök. Bara softat (de förfestade iof) och kollat på mellofestivalen.. hehe inte så mycket lyssnade blev det dock, men det är trevligt ändå. :-D
I går var en annan tjejpolare här som jag inte träffat på jätte länge, första gången i år faktiskt. Vi båda tyckte väl att det är synd att man inte tar sig tid att umgås oftare. Men hon har sitt jobb o hästar med mera, och hehe jag har ju apmycket att göra.

Sjuk har jag väl igentligen inte varit i den bemärkelsen att jag har legat med feber eller liknade utan jag har väl i stort sett gått in i väggen som det så fint heter.. men idag 1,5 vecka senare känner jag att det är lite bättre. Men tyvärr har jag fått stress tinutus, mh borde nog lyssna bättre på vad min kropp säger åt mig att göra.
Men just nu känns det som om jag inte hinner ta det lugnt.. Är ju premiär snart, samt så är det mycket i skolan.. helst med tanke på att jag inte har pluggat det jag borde.. så jag öh ligger efter lite. Fast jag har ju fått godkänt på första delkursen denna termin, så nu är det "bara" 25p kvar att klara.. hehe mycket mycket för mycket å läsa 30p..

Nä nu sova.. och förhoppningsvis kommer jag att skärpa mig å skriva lite oftare här. men hehe vet ju inte iof om det är någon som läser detta... Om ngn läser så ha det super gött... :-P

FUM

Trots en riktigt lugn och skön helg så har jag inte skrivit något i min blogg förän nu. Igår var det fullmäktigemöte och återigen var det för få personer där för att kunna genomföra mötet. Jag blir faktiskt lite sur på folk som har tackat ja till att sitta i FUM och ändå behagar det i stort sett aldrig dyka upp. Vilket jäkla slöseri med allas våran tid. Tur att jag inte ska sitta i FUM till nästa år, dock har det inte alltid vara så här, utan i mina tre år som aktiv inom kåren är nog detta det sämsta FUM året. Då menar jag att det är oftast samma personer som argumenterar samt att det händer att vi måste boka om möten iom för få deltaganden. Jag har fått ändra på hela min vecka nästa vecka pga att mötet blir på måndag. Suck ids inte snart, tar för mycket av ens kraft. Dock känner jag mig själv och jag vet att jag kommer att infinna mig där på måndag liksom jag kommer att infinna mig på mitt sista fullmäktigemöte i mars. Ska bli intressant och se vilka man kan rösta på i vår.

Idag har däremot varit en rolig dag, for till IKEA och handlade lite grejor. Äntligen ska jag sy gardiner till mitt sovrum, har bara tagit öh typ 9 månader. Ska bli trevligt med gardiner där inne igen.